O ja, juste... Min man är loooovelyyyyy när han skrattar. Man kan inte låta bli att fnissa med. Sötnos.

Scrubs + John = skrattgaranti

Voila, jag klarade mig genom både stressig eftermiddag och träning utan några speciella skador. Ett skott i ansiktet bara men annars lugnt. Jag sköt en annan tjej på näsan så hon förvandlades till en snigel... Fyyyyy vad jag skämdes!
Eftermiddagen blev inte stressig alls faktiskt, som jag beklagade mig hos Yvanna om hur jag bara ville lägga mig ner och dö. Typ, i princip. Fy fabian vad skönt det kommer vara imorgon när jag går ut genom klassrummet och är klar med skitprovet. Jobbfri helg. Lov. Skidsemester. Halleluja!

Nu sitter jag i soffan med massor av rosor bredvid min man som har byxorna nere vid fötterna. Jag hade ingenting med saken att göra, tro mig, jag hittade honom så. När han är klar med matten, snart hoppas jag, så hoppar vi in i duschen och sen stupar vi i säng. Vi är nämligen ett sånt där trött par, gamlingar om ni så vill, som slänger av oss kläderna (endast för att vi vill komma i säng fort), pussas godnatt i bästa fall (jag brukar snarka innan Johns ögonlock ens börjar bli tunga) och sen vända ryggen till. Fast oftast ger mannen mig massage för mina stela, träningsvärksdrabbade axlar. Pussar mig i nacken. Så kramas vi hela natten. Mhm, that's right!

Nu kallar duschen på min svettiga kropp...

Idag kom, som ett litet svar på min bön igår, Mellansels Folkhögskola till vårt kära musikhus för att framföra en del av sitt program som de skulle framföra i kyrkan senare under kvällen. Deras gospellinje var det som var på besök med bland annat två nynäshamnare som även gått på kära Svanis (!). Halleluja (för att vara klyschig) vad bra de var! Jag kan inte jobba i höst, jag måste fortsätta med musiken. Mellansel har jag även fått upp ögonen för på egen hand så varför inte? Jag hade John som sällskap i kyrkan ikväll och det var lika bra där. Mer att tänka på, yey!

Nu ska det pluggas inför samhällsprovet. Samtidigt råkar jag lyssna på Röyksopp och Khoma, den där Robin alltså! Smittsam som tusan med sin musik. Men det är jag också glad över, annars skulle jag fortfarande bara lyssna på samma gamla (men ack så underbara!) Peter Jöback.

Wish me luck!

Ibland önskar jag att någon på stan kan räcka upp handen när jag frågar om det finns någon som kan bestämma över mitt liv. Ett sändebud liksom. Var ska jag jobba i sommar? När ska jag åka utomlands? Vad ska jag göra i höst? Tell me and I'll do it! Bara så jag slipper går runt och vara stressad. Jag kommer få herpes!

Annars är väl allt lugnt. Min man är underbar, förstående, kramig och en hejare på att trösta och diskutera. Herr Trummagister var tillbaka i skolan idag, detta betyder trumlektion på torsdag, tjoflöjt! Jag pluggar till ett samhällskunskapprov som äger rum på fredag, brott och straff. MVG-pressen ligger på men jag kirrar biffen. Nu ska jag gå och duscha och gå och lägga mig. Verkligen utnyttja min sovmorgon till halv tolv imorgon. Ställa klockan på halv elva som vanligt, för säkerhetsskull eftersom bussen går fem i elva. Sååå skönt!

Enda dåliga just nu är väl att vårt internet hemma på kära datorn är kajko. Need I say com hem?

Snäll som man är så har jag gått med på att ta en söndag, den här söndagen, av Annelie för att hon skulle iväg på kurs. Det är väl det minsta man kan göra för den arma kvinnan som fick lov att jobba på Alla hjärtans istället för att mysa hemma med sina döttrar.

Gårdagen blev en succé och mina planer uppskattades av mannen. Jag vaknade ganska tidigt så jag hade gott om tid på mig att fixa. Först hade jag fått skjuts av min snälla mami hem till mannen under fredagsnatten för att lämna blommor, choklad och ett kort. Klassiker jag vet! Det fick han i alla fall se när han kom hem från nattvakan klockan fem på morgonen. Mucho uppskattat av sms:et han skickade att dömma. Igår doppade jag vindruvor i smält choklad, lite svårt att hitta jordgubbar vid den här årstiden, och packade ner dom tillsammans med ostmackor, tomat, aromat och varm choklad och begav mig hem till mannen. Stackarn sov fortfarande när jag kom, även fast klockan var tolv, så det var ett litet troll som öppnade dörren. Vi kurade ner oss i sängen, bytte presenter och åt frukost. Han fick en scrapbook och kalsonger med fina (hemmaknåpade med röd spritpenna) texter och annat tjaffs på. Jag fick ett urfint halsband, såå Amanda. Lite one of a kind sådär. Och en liten påse med 52 kort i, ett för varje vecka. Varannan vecka skrapar jag ett kort, varannan vecka skrapar John ett, och så ska vi följa det som står på kortet. Bara romantiska saker, som man till exempel gör för varandra. Så är man romantisk året runt, smart drag.

På kvällen kom mormor, morfar och Simona upp med thaimat, även John direkt efter sin match. Vi mös framför melodifestivalen och sen fikade vi till en inte-så-brafilm med Al Pacino och Robert de Niro. Halv ett stupade jag och John i säng i stugan. Myspys alla hjärtans!

Nyss hemkommen från Kvantum med mor och racerråttan efter ca en timmes shopping. När jag blir helt hypad och vill flytta hemmifrån så hojta på mig om priset på ost så kommer jag att komma ner på jorden igen. Nästan en hundring för lite ost?! WHAT?! Den dagen jag flyttar hemmifrån är den dagen jag slutar äta. Om jag inte kilar hem och smyger i kylskåpet i Solna eller på Krokis.

Nu är det strax middag och Lets dance, tjoho! Och imorgon är det alla hjärtans dag. Jag har planerat lite mys för mig och min grabb, hopes he likes it. För övrigt så är jag helt med Elin om denna dag. Precis som Halloween är det nästan bara en dag för butikerna som då får en chans att tjäna mer pengar än vad de brukar. Och jag visar inte bara uppskattning för min man på denna dag utan alla dagar, året runt. Men precis som att man vill klä ut sig på Halloween och äta semlor på fettisdagen så kan man ju passa på att stoppa i sig lite extra choklad på denna hjärtans och fröjdens dag. Med gott samvete dessutom! En sådan dag går ju inte bara att missa!

Och till sist vill jag be alla hålla tummarna för Herr Felix och John som spelar nattvakan inatt. Måtte de inte gå till final så de kan få sova lite...

Spotify är är en väldigt trevlig grej, i alla fall om du frågar mig. Sitter just nu och försöker lägga upp bilder från Kristians kalas, men det går så otrooooligt segt så det får bli en annan dag. Lyssnar på Lars Winnerbäck gör jag i alla fall. Jag har bara tyckt om ett fåtal av hans låtar tidigare (okej, Kom änglar är den enda som jag verkligen lyssnat på) men han är en riktigt go gubbe. Hans låtar och lite småknepiga texter får mig att längta till sommaren. När jag och mister ligger ute i sommarnatten, i hammocken, och myser i storkoftor och filtar med det ljuva i bakgrunden. Sen fågelsång som ackompanjemang. En kylig, nästan kall vind som smeker våra ansikten. Läppar som möts.
Oj, nu for jag iväg litegrann i tankarna. Men ni fattar grejen va? Sommar är ju bara bäst!

Han har för övrigt träning till tio så jag försöker fördriva tiden, som i och för sig inte är speciellt svårt. Jag har knappt kunnat slita mig från en sida som Y tipsade om, Lookbook.nu. Maken till vackrare människor får man leta efter.

Nu är det dock dags för sängen! Nattinatt!

Onsdagar är lill-fredag för mig eftersom jag har sovmorgon till halv tolv och slutar två lektioner senare, alltså tjugo i två. Guld! Idag ska det pluggas, Amanda och Herrn goes superserious, och det kräver sin proviant. Därför snodde jag en biltur av Kristian till kvantum för att inhandla det nödvändigaste. Och nu struntar jag i vad allt "nyttigt mellanmål" heter och detta resulterar i ett varsitt kanelknyte, en marabou Amigo och en med gräddnougat. Så ska det vara om man ska orka plugga ordentligt. Och sen får man ju såklart en belöning när man har klarat eventuellt prov och liknande. Rätt ska vara rätt... Och jag tränade faktiskt igår så jag får, hmfp!

Mannen slutar snart sin lektion så strax tar jag mitt pick och pack och drar. Kanske att det kommer ett inlägg senare under dagen så jag behöver ta en paus. Plugga är jobbigt!

Jag fortsätter att försöka döpa alla mina inlägg till Ledin-låtar. Och se nu. Inlägget fick helt plötsligt en helt annan innebörd än vad jag hade tänkt. Jag sitter på spotify, mjaha, vad ska jag döpa nästa inlägg till? Jaa, den låten är bra, den tar vi! Oj, hoppsan... SHIIIIIIT! Jag tar studenten snart... Och då tystnar musiken... Aaaaaaaaaaaaah!

På tal om något helt annat, och ja jag vill komma så långt ifrån ovannämnda ämne som möjligt, så tänkte jag på en sak när jag gick och köpte min lunch. Nästan precis utanför gymmets ingång upptäckte jag igår hundbajs. Och inte en fin liten "klutt", nej, någon stackare hade klivit i den. Och inte bara klivit. Det ser ut som man hade glidit, som på ett bananskal. Äckligt! Och idag, när jag gick ner till affären så gick jag förbi en till. Fast en storlek mindre, typ en chiuauas (?), och fortfarande intakt. Alltså inte trampad på. Då tänkte jag. Nere i Nynäs så finns det inte många som tycker om att hitta denna lilla naturliga sak under brevlådan. Men det är i alla fall i gräset. Här inne ligger dom på öppen gata. Det måste vara en väldigt sniken matte eller husse som är ute och spatserar. Och snabb. Jag skulle aldrig våga gå iväg från min hunds pluttar om någon såg. Så nu måste man stirra ner i marken när man går inne i stan också, och inte hjälper det att man går på trottoaren. Det spelar tydligen ingen roll. Man är inte säker någonstans!

Nu har jag gjort viktiga saker som att fixa en låtlista på Spotify här på jobbet. Med låtar som man kan spela i repan, där dom vill att det ska vara soft musik, och som jag tycker är bra. Nu spelar det ju ingen roll vad jag tycker egentligen men nu när det bara är jag så unnar jag mig den lyxen att lyssna på musik som jag kan nynna med i. Hitills har det bara blivit Jamie Cullum, Lars Winnerbäck och Eva Dahlgren. What?! Inget Peter Jöback?! Nej, han kan jag lyssna på någon annan gång...

Pappa vill att jag ska skriva en lista på personer jag vill ska komma när jag tar studenten (HELF!). Där skulle inte en Peter sitta fel i alla fall... Ska nog kila hem till Hallandsgatan och bjuda honom personligen. Om han inte flyttat till New York än. Får nog kolla hans hemsida och se ifall han är ledig den sjätte juni.

Nu: VÅLDTÄKTER i massor!

Gårdagskvällen blev en härlig en! Fast jag hade klarat mig utan töntarna. Det var nämligen några pojkar som tydligen hade väntat sig värsta röjjet med villiga flickor i tusental. Hur var det han sa? Jo, "kan du inte ringa hit några snygga blonda med stora lökar"? Inte frågade sådär fint, även om frågan nog tar bort det lilla fina som fanns, utan mer skrek över bordet. Hmm... Tyvärr så kände vi bara brunetter med "små lökar" så han var körd. To bad! Och sen när kan man inte sitta och prata? Det förstår jag inte riktigt. Jag hade i alla fall supertrevligt även om jag blev lite trött på slutet.
Kvart i ett begav jag mig bort till bussen med Robin, Jesper och David och dom fortsatte sen över vägen mot Robin efter att dom frågat om det var säkert att jag klarar mig. Självklart tänkte jag, ingen baggis för mig. Sen försvann dom och jag blev helt ensam. Dimman ligger tät. Inte ett ljud förutom såna här läskiga "naturljud" typ en gren som knakar. Låt oss säga såhär att jag ångrade mig ganska snabbt. Ringde upp mannen för att få lite sällskap och tjo vilken tur jag hade! Han råkade nämligen vara i Ösmo så han kom och hämtade mig. Gölle!

Kämpigt som vanligt att gå upp imorse och med gårdagens smink fortfarande på. Det ser inte så farligt ut så jag låter det sitta istället för att sminka om. Jobbigt. Och åh så fräsht!

Usch, vad det är svårt att vara duktig när man inte orkar. Typ när man har samhällskunskap. Jag måste vara duktig och lämna in nästa arbete i tid och samtidigt hinna plugga till provet som båda är samma vecka. Helf! Jag försöker verkligen vara duktig och göra något ordentligt men det blir så svårt. Jag orkar verkligen inte läsa igenom pdf-filer från brå:s hemsida om våldtäkter, nämnde jag att den är på 85 sidor? Usch och fy och blä!

Ikväll har vi match men jag ska på kalas. Mitt onda samvete skickar hejjarklacksvisor till brudarna i Västertorpshallen. Å andra sidan behöver dom inte mig särskilt mycket, vi möter nämligen Bolton.

Ikväll ska vi dansa, skratta och ha roligt! Och imorgon ska jag jobba.... Jippi! Men då jäklar ska det jobbas våldtäkt!

Jag fick MVG på samhällsprovet, tjoho! Eller, om man ska vara riktigt noga, MVG-. För att få MVG skulle man ha 34 och 15 poäng, jag fick 33 och 15 poäng. Tack kära Kerstin för det istället för VG+! Det bara känns bättre med ett högre minusbetyg...

Jag ska vara duktig och jobba lite nu, det sista som är kvar av lektionen. Fast om jag inte minns helt fel så slutar vi nu, tjugofem över tio. Woopsie! Ingenting gjort...

Gårdagens match var den roligaste jag har spelat på länge! Fy fabian vad jag skrattade till och från. Vi mötte Huddinge, ett utav topplagen, och tyvärr så hade vi inte någon riktig målvakt. Fast det var inte så tråkigt, Annso och Carro skötte sig förträffligt i mål och vi vann faktiskt nästan. Det blev bara 20-17 tror jag. Men just Huddinge är så himla roliga att möta för dom är så sjuuuukt gnälliga. På allt och alla. Dom kallar dig för fitta eller skriker i hopp om att man ska få rött kort. Och det när man typ blåser på dom. Förstå hur dom är om man verkligen tar i. Bland annat så fick jag mig en riktig mördarblick av en tjej, i flera sekunder, och jag bara log mitt vackraste leende tillbaka. Haha, in your face sucker!

Idag har jag haft sovmorgon till halv tolv, sen tjugo i ett och nu behöver jag inte åka till skolan alls. Inte på grund av att jag skolkar utan vi hade en inställd lektion och sen ställde Monica in vår svenska för att vi skulle slippa åka dit på bara hennes lektion. Hemläxa istället, much better! Jag ska vara duktig och plocka undan här hemma och sen ta med mig kameran ut på äventyr. Tänkte ta mig en promenix runt ringvägen och se vad den har att erbjuda. Jag vet, skittråkigt med naturbilder men jag tänkte att jag skulle ta och lära känna kameran lite bättre så jag är fit for fight när det väl sen gäller. Jag måste vara förberedd till på fredag då det är kalas hemma hos Kristian. Fotografen nummer ett, moi!

Men allra först måste jag ju kolla alla bloggar och annat skoj, livsviktigt!

Ibland kan tråkigheter föra något gott med sig. Som idag till exempel. Det var ganska många borta från vår klass idag, inklusive viktiga Annelie, så det blev svårt att repa inför PR (som det bara är en vecka kvar till). Detta resulterade i att vi fick sluta tidigare eftersom vi bara har musiklektioner idag. Krångligt och tråkigt att bara sitta och glo av tiden. Så jag har faktiskt redan varit hemma i en hel timme. Det är så trevligt att komma hem när det är någorlunda ljust ute, mycket bättre ljus att fota i också. Tjoflöjt!

Idag är det späckat schema, ja från och med nu alltså.
16:10-17:00 - Sånglektion
17:20- 18:10 - Körlektion
19:00 - Avfärd från krokvägen mot bortamatch i Huddinge

Fullt, fullt, fullt är vad det är! Min gölleman skjutsar hem mig från körlektionen så jag hinner äta. Det är värt tusen kramar till!
Nu, soffan och BJ som otroligt nog finns kvar från igår, Ciao!

Ibland är jag världens töntigaste flicka men jag kan inte hjälpa det. Någon gång då och då händer hemska saker, saker som man inte tror ska hända. Nu är det ju inte alls jag som blivit drabbad, inte det minsta och det är jag överlycklig över. Men det blir en såndär obehaglig reminder. Alla kommer inte att finnas jämt. Inte ens mina. Inte jag. Obehagligt. Tragiskt.

Mitt i allt detta har jag förvandlats till en otroligt kramig och pussig flicka. Som att jag måste visa allt, ifall det inte blir någon morgondag. Det gillas av min man tror jag, han verkade ganska nöjd över att bli överröst med kyssar en måndagsmorgon. Och han ger tillbaka genom att komma hem med en BJ på eftermiddagen. Give and take. That's what relationsships are all about.

Annars så hade vi skollagsmatch idag med handbollsbrudarna. Vi mötte Nacka Gymnasium, alltså Skurus 90:or. Hade vi haft lite bättre resurser så hade det gått. Så bra var dom defenitivt inte. Helt okej spelat, surt att inte gå till final och därmed vara lika bra som grabbarna. Hmpf...

Nu ska jag slänga mig i soffan, snart kommer mannen och sen hugger vi in! Och jag ska kramas!