Det blev inte mycket gjort idag inte! Fast om mys gills som en syssla så har det vart massor, så det tycker jag att det gör. Jag har faktiskt även lyft rumpan ur soffan och farit ut i det kalla vädret, först på en promenad och sen till och från bilen när det var dags för middagshämtning. Tjockpizza! En fundering dock: hur kan det vara så att jag, Amanda, som har lyckats med bedriften att INTE frysa i tjugofem minus i Norrland nu fryser häcken av mig i tre minus. Trots långkalsonger, den varmaste av lumpentröjor, dubbla halsdukar och vinterstövlarna? Vars är världen på väg?
Imorgon väntar en fullspäckad dag vilket är riktigt trevligt. Först ska jag på något sätt hinna förbi Bryggan med min mor och kolla på högtalare och förstärkare till min LP-spelare samt plocka upp en vinflarra på Bolaget innan jag ska ta ettåget till VH. Där blir jag plockad av papi och Karin, vi är nämligen bjudna på mat och fika hos farmor och farfar i Tullinge. Efteråt smiter jag hem till Sandra och Hampus lägenhet, dricker mitt vin, spelar Twister och glömmer att världen runtomkring existerar. För en liten stund i alla fall.
Nu är tanken att jag ska sluta tänka. På fel saker i alla fall. Fokus Amanda, fokus!
Vänner! Det blir inte så mycket skriverier här, jag gör inte så mycket vettigt om dagarna. Igår låg jag i soffan och läste hela dagen, kollade om Chicagofilmen och skrattade lika gott varje gång. Siri, vilken kvinna! På kvällen kom mormor, morfar och moster upp på Janssonmiddag och fika med hemmagjorde kokoskladdkaka med daimgrädde maid by moi och Jossan. Syrran åker till papi ikväll och Växjö imorgon så det var dags för lite sista minuten-mys. Alltid lika trevligt!
Idag görs det inte heller många knop. En promenad ska det bli med min mor, förhoppningsvis medan solen fortfarande är uppe. Det är nästan så man får sätta på sig täckbyxorna, tre minus liksom! Nästan köldrekord för den här "vintern". Jag ska även strukturera upp en lista över grejer som ska rotas fram och tas med till Örebro. Det är dags att ta tjuren vid hornen och fara till min mosters förråd med alla de tusen kartongerna. Jag och John körde en lightversion i somras inför flytten till Ume, tyvärr så blev ju inte den av så sen dess har det stått orört. Dock var det lättare då då tanken var att allt skulle med. Nu ska jag rota i säkert varje låda för att få med utvalda grejer. Lista idag, rota på söndag. Kanonkul!
"Du kanske inte ska filma mina ben Amanda" "I'm homeless, give me a dollar, höhöhöh" "Gillar du godis?" "Här står Kristian och byter om för vi ska till kyrkan och då får man inte ha shorts" "Here comes the cattle!" "Vi äter bara i den här filmen"
Igår hade jag en riktigt trevlig dag och kväll i stan tillsammans med de fina jag nämnde tidigare. Det var riktigt trevligt att se Malin och David igen, senast jag såg Malin var när vi i gospel stod och bölade på Arlanda när vi skulle säga hejdå efter Chicagoresan. Brandbergen är ju skitnära, bara att åka och hälsa på! Dagen började med en liten stros på stan innan vi fortsatte med tuben till söder för att leta rätt på en indisk resturang. Katarina Bangata var adressen och där åt vi oss proppmätta på tikkakyckling av olika smaker och självklart, vitlöksnaan. Det var bra att alla åt brödet så ingen behövde stå ut med en hemsk andedräkt. När vi kände oss redo för att röra på oss så tog vi en barrunda med start på ett litet, mysigt persiskt ställe med mjuka soffor att gosa upp i, fortsatte via Kellys och avslutade på ett ställe i Götgatsbacken innan vi tog det sista vettiga tåget hem. Det blev många skratt och sånt gillar ju jag. Jag passade på att sno en väldigt trevlig grej av Jesper, en DVD-skiva med allt som vi filmade i Chicago på så trots att klockan var halv ett när jag kom hem så satte jag mig och tittade på det. Ännu fler skratt. Och som jag saknar min Trönöpingla Siri. Det första jag ska göra när jag kommer tillbaka till Örebro, förutom kramas med mina bästa sambos, är att spana in hur mycket det skulle kosta att hyra en bil så jag kan fara upp snabbast kvickt. Oj, så trevligt!
Idag är det grymt pissigt väder ute vilket ger en annan bara ännu större anledning att inte gå ut. Bara mysa inomhus, spela gitarr och läsa bok. Nu är det slutspurten på lovet och jag ska njuta!
Jag, mamsingen och Jossan blev lite besvikna när det visade sig att svt hade klippt upp Kronjuvelerna till en serie. Jag trodde att det var hela filmen, tröööök! Mänmän, ska hålla koll på när fortsättningen kommer. I like it!
Nu sitter jag ensam kvar uppe, kikar datorn och sneglar på TV:n där de visar ett program om Janis Joplin. Och som alltid när jag ser folk från de gamla goda tiderna så blir jag så nedrans sugen på att hoppa tillbaks i tiden. Då det var coolt med utsvängda jeans vars midja gick upp under öronen, alla karlar hade långt hår, vilt skägg och lika vilt hår på bröstet som stack fram under den uppknäppta skjortan... Mi-jau! Kanske att det blir lite Totokonserter innan jag lägger mig, då drömmer man fint minsann!
Löprundan som jag sa att jag skulle ta, den blev faktiskt av. Hör och häpna! Det var faktiskt riktigt skönt också. I början... Och som vanligt så reflekterar jag inte alls över det faktum att jag inte har varit ute och sprungit sen i somras (!) utan jag sätter iväg som vanligt. Spurtade uppför första backen ute på Ringvägen. Var tvungen att stanna när jag kommit upp för att andas och försöka att inte spy rakt ut. Bra Amanda! Det slutade med att jag sprang så snabbt jag förmådde i uppförsbackarna, stegade på i pw-tempo i nerförsbackarna och joggade på de flacka partierna. Det känns inte bra men det får duga, man måste gå varsamt fram när man är en otränad kärring som jag. Men kul är det! Kan jag inbilla mig...
Imorgon ska jag få äran att hänga med finisar vid namn Kristian, Jesper och Robin. Kanske även Malin och David som har flyttat söderut från Nordmaling och Enånger. Det hade ju vart för fint!
Två dagar in på det nya året och jag är fortfarande trött. Det märks nu när man blir "äldre" att man behöver lite mer tid på sig när det kommer till återhämtning. Jag är glad att jag inte skulle upp och jobba idag, tacka vet jag skola och lov! Det ska tas tillvara på riktigt ordentligt.
Nyår blev en riktigt trevlig kväll med mycket god middag som det fina värdparet slängde ihop och sen vidare ut till Vendelsö för galej där vi ringde in det nya året. Som tur var var Hampus villig att dela med sig av sin kvinna till mig så även jag fick en kyss på tolvslaget. Sen dansade vi tills det var nog och vi tog bussen hem igen. Igår var man seg som kola i huvudet men jag höll uppe med traditionen att titta på Ivanhoe klockan tre. Även fast karln i huset tyckte att den sög. På kvällen blev det bakiskebab hemma hos Malin och David och tillsammans bildade vi ett fint gäng utslagna partyprissar.
Idag ska jag ta det lugnt, spela gitarr och ta en löprunda. Ikväll blir det mys med min mor.
Bilden är snodd av Sandra då min kamera firade nyår i Växsjö tillsammans med mellansyrran :)
I got passion in my pants and I ain't afraid to show it
Och nu kommer minusgraderna. Kanske är det inte försent att önska sig snö? Jag vill gärna ha litegrann, en vinter utan att ha snöbollskrig, åka pulka eller bygga snögubbe funkar ju inte. Speciellt inte nu när jag faktiskt har en egen trädgård att göra mysiga snölyktor med tända värmeljus och där snögubbarna får stå ifred. Kommer ihåg en vinter i Mellansel då vi byggde en snögubbe precis utanför sexans dörr så man blev vettskrämd så fort man klev ut.
Idag är det nyårsafton och jag ska ringa in det nya året med Sandra, Hampus, Sofie och hennes karl Tobias. Vi börjar med middag hemma hos Sandra och Hampus sen får vi se vars kvällen för oss. Trevligt ska det bli! Bästa Sandy ska även få hjälpa en annan hopplös kvinna att bli fin i håret. Känns skönt att lämna över det till någon annan, jag vill gärna vara tjusig i håret men har ofta inte tålamodet och så blir det utsläppt eller rullad hästsvans. Men nu jäklarns!
Har suttit och fnulat på lite nyårslöften, dock ska jag överväga dom noga. Man slänger alltid ur sig det gamla vanliga men i år ska jag sätta upp få som jag faktiskt SKA klara av att hålla. Ett är att faktiskt, motsatt mot vad jag och folk i min omgivning säger, tänka mer. Inte mindre. Men det gäller också det rätta sakerna, allt ältande ska jag jobba på att sluta upp med men jag ska fundera mer över mig själv och min situation. Trivs jag, vill jag detta osv. Jag brukar vara bra på att bara köra på tills jag kommer till en punkt då allt bara känns jobbigt och tråkigt. Så, less älta saker som bara gör ont och ingen nytta och fokusera mer på viktiga ting som mig själv och mitt bästa. Det ska nog bli bra dä!
Gott nytt år! Måtte man kunna ta tillvara på allt fint och bra som 2011 förde med sig, ta med sig det in i 2012 och göra det till ett ännu bättre år.
Jag tycker att det ruschar förbi alldeles för snabbt det här med julen. Men den blev lika trevlig i år och det är det som är huvudsaken. Önskar att jag inte vore så trött bara, ögena blir blytunga runt klockan tolv och det är i princip omöjligt att sova mer än åtta timmar. Igår lade jag mig halv ett och vaknade halv nio utan att kunna somna om. Lite sådär pigg också men förhoppningsvis piggnar man på sig lite senare när man har fått i sig frukost.
Julafton firades hos mormor och morfar med järngänget och värmdöligan. Vi tittade på Kalle och kramades eftersom vi inte har träffats på länge (eller inte jag i alla fall), åt mat tills vi nästan sprack, öppnade massor av superfina julklappar, fikade och avslutade med att kolla på massa avsnitt av The big bang theory men där föll jag tillbaka. Sov i soffan alltså. Mormors införskaffande av BBT var nästan det mest uppskattade i alla fall av småkusinerna. Fast det är ju så nedrans roligt!
På juldagen träffade jag äntligen en fin vän som jag inte hade sett på tusen år och sedan var det tillbaka ner till mormor som gällde då kusinerna, i vanlig ordning, hade sovit över.
Igår, på annandagen, invigdes bland annat en supertjusig blus, fina snösmycken och en sprojlans ny väska då vi firade pappajul hemma hos papis bror tillsammans med hans familj och farmor och farfar. Vi skulle egentligen ha farit hem till farmor och farfar i Tullingen men hela deras hus hade fått strömavbrott till följd av stormen så det fick bli Huddinge istället. MYCKET god mat och trevligt prat, mumsig jultårta och grymt uppskattade klappar. Kokbok och en peng att gå loss på Monki för och en superfin liten tomte som Karins föräldrar brukar ge till sin familj. Vi fortsatte dock mer klappöppnande hemma, bara vi systrar och papi, och nu har jag den i min ägo. En knallgul Kånken! Woho! Plus en massa annat fint såklart. Resten av kvällen mös vi i soffan med prat och sen film.
Idag tar jag, Jossan och pappa en dag på stan med sikte på Barkaby och lite fancy träningskläder till mig (det viktigaste är ju att se snygg ut när man tränar, right?), Götgatsbacken och nya jeans till syrran och till sist Kungsgatan för kaffeinköp till papi. Sen ska vi fara ut till Gurkan och hälsa på honom, tanten och vovvarna. En mysdag!
Och här sitter man igen den tjugotredje december med en julgran som är inplockad och klädd (ackompanjerat av Peter Jöback såklart), tomtarna har kommit på plats, den sista julklappen är inhandlad, den sista julmaten fixad och strax drar knäckbaket igång. Sen får man pusta i soffan och njuta av allting fint runtomkring, lukta på granen och mumsa på mammas på lussebullar. Imorgon är det julafton och det ska bli mysigt.
Precis som vår lilla husmus på Kortévägen gnager på träet någonstans bakom väggen i mitt rum så är det något som gnager inuti mig. Jag ska mota bort det så gott det går.
Väldigt konstig dag idag och tankarna går i ett. Jag har i alla fall lyckats skriva klart sammanfattningen, bara en sida kvar och det fixar jag imorgon. Lättnad redan idag.
Jag och Klara ska kila över till Willys för att köpa ingredienser till cakepops som vi ska försöka slänga ihop. Det lär bli gött! Klassmys hemma hos kommer att hjälpa mig att hålla huvudet på rätt plats och dessutom kan det inte bli annat än trevligt.
Sometimes we forget who we got, who they are. It's so much more to love than black and white, keep it loose child and keep it tight.
Några refrängfraser från en go låt av Amos Lee som jag presenterades för i Mellansel. Många kvällar som jag satt och lyssnade på den i mitt rum. Och jag minns så tydligt, allt som fanns och var. Nu blir det till att skapa en ny atmosfär i Örebro. Ny men inte ersätta, aldrig ersätta! Som jag saknar mina fina vänner ibland och bannar mig för att jag aldrig tar mig i kragen och åker iväg. Man mår ju som så bra av att träffas, om än bara en liten stund. Efter jul, då far jag!
Nyss hemkomna från en "gå-ner-all-jäkla-matpromenad" och nu sitter vi, mina sambosar och jag, vid varsin dator. Jag tänker att det blir lite bloggar och skön musik innan jag slänger mig i säng. Uppgång klockan åtta för att, förhoppningsvis, avsluta arbetet på sammanfattningen. Jag blev ganska less på det när jag satt och skrev idag men nu har Klara läst igenom det jag hitills har skrivit och hon tyckte att det såg bra ut så nu har jag fått nytt hopp. På't igen imorgonbitti, det kan bli kul!
Trippen till Lindesberg vart en riktigt trevlig en, jag gillar att man kommer närmre och närmre varandra i klassen och jag gillar damerna starkt. Att sjunga gick bra och vi sminkade oss vackert, som änglar var det någon som sa, och det kommer att i alla fall jag få fortsätta se ut som då allt inte gick bort i duschen. Men det är bara trevligt, man ser piggare ut och det kan behövas i dessa icke sovmorgonstider. Efter vår lilla sångstund så fick vi som sagt komma hem till Amanda och hennes mysiga familj och äta middag. Grymt trevligt! Grymt mätta! Grym lördag!
I köket diskuterar Klara och Emma vem man helst vill döda, gifta och ha sex med. Det var tydligen en diskution som Emma hade igår på Tybble och nu har den exploderat och urartat på fejjan.
Jag har ont i ryggen och axlarna trots att jag har suttit och hyffsat rak i ryggen i soffan idag istället för sängen. Någon kommer att åka på att ge mig massage när jag går på lov. Vid den tiden kanske axlarna kommer att sitta uppe under öronen, vem vet?
Nu ska jag dock lämna allt som har med musikhistoria bakom mig, i alla fall för resten av den här dagen. Det är dags att ge min mage som kurrar lite mat, pastasås med kyckling, champinjon och sweet chili. Muuuuuuums! Klockan tre kommer det är gäng goa damer från klassen och då ska det sjungas och piffas med vit ögonskugga för ikväll ska vi åka till Lindesberg och agera levande julkalender, lucka 17. Jag har övat på låten i två dagar och jag hoppas verkligen att jag inte kommer sabba för de andra som redan kan den. Men självklart kommer det att gå finfint! Efteråt bjuds det på middag och fika hemma hos Amanda som också är host för den levande kalenderluckan. En mysig eftermiddag och kväll ska jag ha.
Jag har skrivit klart tre delar av sju och det ligger just nu på fem sidor. Jag vet att jag kommer att bli tvungen att antingen vara stram som sjutton på de resterande fyra eller korta ner som fan på det som är skrivet. Men det är ett senare problem, nu ska jag bara få ner allting.
Jag och Klara tog en fikapaus vid kvart över tio som har varat till nu. Illa. Fast vi skrattade en massa för att vi var så trötta och så tittade vi på Så mycket bättre. Så det var bra ändå.
Emma kom hem för ungefär en timme sen. Hon hade varit och druckit öl med ett gäng på Tybblepizzerian.
Nu ska jag borsta mina tänder snabbt som attan och sen hoppa ner i sängen för att sova. Uppgång klockan sju för att skriva men nu när jag tänker efter så blir det nog i alla fall åtta, annars kommer jag inte att orka. Åtta it is! Vem behöver sömn liksom?
Det är så konstig att vi inte visste om varandra, än mindre kände varandra, för cirka fyra månader sen. Och nu bor vi under samma tak. Just i denna sekunden så sitter vi i varsitt rum och skriker tillvarandra.
Är opera buffa och operett samma sak? Är det viktigt att skriva att Händel gick i konka? NEEJ!! Sonatformen, var det under barocken? Amanda, jag skulle kunna komma in till dig och korta ner ditt arbete...
Frågorna är många när man ska skriva en tiosidors sammanfattning som ska innefatta musikutvecklingen mellan åren mellan 300 f.Kr och 1919. Så här sitter vi en fredagskväll. Jag har skrivit cirka en mening, har suttit i åtta minuter. Och vars är Emma? Hon ska ju också vara här?! Hon är med största sannolikhet den mest sociala av oss tre, i alla fall ikväll. Men om vi känner henne rätt så sitter hon inne i något övningsrum med sin fela i högsta hugg!
Det är så otroligt lyxigt att ha spotify unlimited! Det är guld värt att kunna hajpa de bästa låtarna tusen gånger om utan att det spärras jag vet inte hur länge efter endast fem lyssningar. Gött mos! Morgonens hajplåt är These are the days med Gino Vannelli. Refrängen... Jag får den där speciella känslan, en utav många jag vet, den där som både känns hur bra som helst men samtidigt ledsam, längtande kanske. Därav mitt otroliga kramsug igår då det även råkade vara kvällens mest spelade låt. Ja, förutom kyriet från Tournaimässan då.
Idag har jag avverkat några renässanssidor i tjockboken och antecknat, druckit te och lyssnat på Mozart, ännu en läxa fast denna gång i gehör. Vi verkar vara inne i någonslags klassisk bubbla, klassen och jag. Nu är det dags att spatsera bort till skolan för att öva lite andra gehörsgrejer och sen är det gitarrexamination. Apans sång, Pippi Långstrump, Om du lämnade mig nu och dom där godbitarna. Finfint kommer det att gå och för att fira detta ikväll så ska jag måla naglarna. Nu kommer ju inte lacket bli avskavt, woho!
Det vankas konsert ikväll också, med jazz/rockettorna som ska spela egenkomponerat, Aaron Parks och lite annat smått och gott. Ser ut att bli mysigt och bra. Förhoppningsvis så kommer jag att hinna skriva klart renässansen idag, om inte i alla fall komma en god bit på väg. På torsdag är jag helt ledig, förutom slickrep såklart, så då kommer en hel del att hinnas med förhoppningsvis.
These are the days that make up our lives, these are the days that tell us, love never dies.
Rock me to heaven all night long and take me away 'til the hurt is gone, send me across the night like a shooting star. Swing me slow and look into my eyes, it opens up the gates of paradise, and feel the loving you draw from the beating of my heart. It's been a long hard day and sometimes I feel like I'm loosing the fight, so send me an angel and rock me to heaven tonight.
Och med detta tackar jag och goa Gino för oss och önskar er alla en lycklig dag full av kärlek!
Förresten, det verkar funka det där med att ni håller tummarna. Kör på det idag också så är ni snälla!
Hörde jag VG? Jag är absolut, till 100%, säker på att jag kommer att få VG på tentan. Kanske till och med alla rätt. Allting kändes så himla trevligt att jag började skratta när Ulrik satte på den första låten, ett kyrie från 1200-talet. Som man har nött det där kyriet. Glädjen och lättnaden var nästan obeskrivbar. Sen rullade det bara på och jag kunde allt! Om jag inte misstar mig på något årtal så tror jag att det blir tjugoen poäng, max alltså. Så. Nöjd. Tjej.
Nu ska jag rida vidare på vågen, hälla i mig en kopp te och äta några pepparkaksdumlor och skriva på sammanfattningen. Grymt pepp på att skriva ett riktigt bra arbete!
Först ska jag äntligen få lyssna på lite riktigt musik, lite Gino får sällskapa mig en stund ikväll. Dock önskar jag att det fanns någon jag kunde ligga i armarna hos och lyssna tillsammans med. Min kropp skriker litegrann.
Kära folk, önska mig lycka till! Efter veckor av plågande (lite mer intensivt under den veckan som gått kanske ni har märkt) så är det nu upp till bevis! Min skalle är fylld till bristningsgränsen av Montpelliermotetter, organum, concerto grossos, operett, vals, Vivaldi, Bach, herr och fru Schumann, Peterson-Berger och annan konstmusik som har skrivits från medeltiden, 1100-tal och fram till senromantiken och början av 1900-talet. Måtte inget smita ut på vägen till skolan...
Turklänningen är på, den gula som jag fick av mormor, morfar och Simona när jag skulle söka till musikhögskolan. Då gick det ju vägen och det ska de göra nu också.
Till min stora glädje så kunde man få se på årets Luciatåg på svtplay så jag kröp tillbaka ner i sängen efter att ha kokat min tomtegröt. Det känns lite tråkigt att sitta själv, mina sambos är ute och lussar tillsammans med de andra fina damerna från klassen och nu ångrar jag lite att jag inte bestämde mig för att stanna kvar. Inget Luciatåg alls för min del i år men det är helt och hållet mitt egna beslut. Och på något vis så tror jag inte att jag kommer ångra det när jag får tillbaka resultatet på lyssningstentan och sammanfattningen. Istället så sitter jag och tänker på olika Luciadagar jag har haft genom åren...
Alla tidiga mornar på goa Svandammsskolan och framförallt sista året, då jag fick vara Lucia. Oj, så kul det var! Stearin i hela håret och som grädden på moset, en fin rännil stearin över ena ögat med halva programmet kvar.
När tokpappa och Karin kom och lussade klockan sju på morgonen en Lucialördag, pappa i luciakrona och Karin i strut för att bjuda på lussekatt och pepparkaka. Sedan mysfrukost i vardagsrummet vid den öppna brasan.
Det året då jag och Rebecca var Luciakandidater och fick åka runt och lussa för Nynäshamn, mestadels på ålderdomshem och på sjukhus. Och det är så jag otroligt glad över att jag fick göra, det finns inget man blir så glad av som när ett gäng gamlingar sjunger med i Stilla natt. Hur mycket det ger dom. Jag ska aldrig sätta någon utav mina släktingar på hem och sen inte hälsa på, det fanns många såna stackare där. Då är jag glad att de förhoppningsvis har varandra och inte känner sig fullt så ensamma.
Första året i Mellansel då jag övertalade min fina John att vi minsann skulle gå upp sju på morgonen en söndag för att titta på Luciatåget. Karlnstackarn följde med ner till allrummet, vi bäddade ner oss i soffan med täcket och jag somnar innan lucian ens har hunnit fram till sin plats. John fortsatte dock att titta och väckte mig när allt var slut, då gick vi upp och lade oss igen.
Andra året i Mellansel då jag, Häggan och Malin hade hand om baslinjens luciatåg uppe i Tingsan. Vinterland ute, myssläckt och tända ljus i rummet och ett varmt hjärta när eleverna äntligen får visa upp sig. Och vilken Lucia sen! Robin med röd, långhårig peruk! Stolt fröken var jag det och det var första gången jag riktigt kände att sånt här vill jag jobba med sen. På riktigt.
Alla mysiga mornar hemma på Krokvägen då vi har myst ner oss i soffan för att titta på TV:n med tända ljus och mysfrukost. Eller då jag, Josefine och Lina har tryckt ner ett par stackare att tvångslussa för. Tänk när vi stod och hade luciatåg när vi var små, jag minns faktiskt lite och det tycker jag är fint. Tänk när jag får egna knott som lussar för mig, mums vad trevligt!
Pappa, farmor och farfar som har flängt runt och tittat på än det ena än det andra, i olika lokaler, olika kvällar och olika barn och barnbarn som ska sjunga solo.
Något att träna på