Fredag igen. Veckorna går fort men det har jag nog sagt tusen gånger förr. I början på veckan så vill man ibland att det ska bli helg snabbt men när den väl är här så får man lite ångest över att även den här veckan sprang iväg. Vi får jullov om tre veckor, TRE VECKOR! Nu ska jag dock slita se framåt och tänka lite mer på nuet och den här helgen.
Nu ska jag storstäda och julpynta mitt något skitiga rum så det är fint till när pappa och Karin kommer imorgon. Jag längtar så jag håller på att spricka och jag ska krama dom stenhårt. Husmor bjuder på tacos till middag ikväll och efteråt ska vi brudar träna lite innebandy för att sen möta grabbsen i en match. Hårt och skoningslöst ska bli vårt motto!
På söndag är det första advent vilket betyder att vi i gospelkören far till Mo ålderdomshem och sjunger några klassiska julsånger för de söta gamla och senare på kvällen på gudstjänsten tillsammans med Jonas kör. Efteråt är det julskinksmacka, pepparkaksbak och fudgefixning hemma hos Öbergs som får förgylla kvällen. Ingen El Classico den dagen i år, den är på måndagen, så alla kommer att kunna vara samlade i köket. Så mysigt! Det får mig dock att längta hem till min egna familj och allt mysigt som vi gör under julen. Men som sagt, tre veckor kvar och sen jullov.
Tisdagar. Värsta dagen i veckan tror jag. Ibland i alla fall. Det är lite jobbigt att ta all gospel man repar under en vecka och trycka ihop det på en enda dag. Ju längre dagen går, ju tröttare blir man och ju tröttare alla blir, ju mer grinigt blir det. Man försöker att vara glad, positiv och på eftersom vår fina basist och trummis bara kommer en gång i veckan men ibland är det svårt när kroppen inte orkar. Det ska ju låta asbra och ösigt! Vi får ta upp alla gospellåtar och köra dom under de andra dagarna också så blir det bättre. Effektivitet var ordet.
Efter flera timmars gospelsjung och dans så är det nu dags för ett PRIK-avbrott, vilket betyder trumspelande för min del. Jag övade en timme imorse innan fikat och kom på hur grymt kul det är att spela. Jag har med mig gamla trumnoter med olika komp och så som jag fick av Micke under gymnasiet så det ska jag absolut ta upp. Märkte även när jag spelade förut att jag har fått en ny slags förståelse, en som jag inte hade i gymnasiet. Making progress!
Ost- och skinkpaj till middag idag, en timme och tjugo minuter kvar, mums! Först, trummor!
Så mycket bättre. Vilket program! Idag har vi poppat Mikrofonkåt med September på hög volym i 309:an innan Mågges masterclass. Mågge är en frilansande musiker som även extraknäcker som trumlärare uppe hos oss i kallhålet. Vi satt lydigt och väntade på att rytmiken skulle börja tjugo över åtta imorse. Karln tar nattåget upp från huvudstaden och anländer till Mellansel vid femsnåret, tyvärr var så inte fallet denna dag. Halv ett kom han in med något stressiga steg i matsalen efter en resa på sexton timmar. Man kan väl säga att han inte såg fram emot hemresan ikväll.
Det har varit en lång men rolig dag idag, många lektioner, mycket rep och ännu mer rep tillsammans med Jonas kör i Gottne inför adventsgudstjänsten på söndag. Det är väldigt mysigt att sjunga klassiskt men det tar på mina stackars gospelstämband när stödet inte orkar med alla långa och raka toner. Vi har ju resten av veckan att öva så det ska inte vara några problem. Dessutom vill man sjunga det allra finaste man kan på dagen på söndag då vi sjunger på ett äldreboende. De fina gamlingarna ska få julkänsla till tusen!
Det ska bli en tidig kväll för mig idag. Dags att börja läsa bloggar om jag ska hinna med. Glad måndag och godnatt!
Tiden har en tendens att gå ruskigt fort i vårt lilla kallhål. Det kändes som att det precis var helg och så är det helt plötsligt lördag igen. Men jag är inte bitter. Speciellt inte denna helg som hitills har varit en ruggigt trevlig en, och den kommer bara att bli bättre och bättre!
Vi firade helgen med att åka till Gottne efter sista lektionen, det är alltid en bra start. Jag var på jakt efter lite julfint att pynta mitt rum med och köpte en gardin, en tomte och en liten julkrubba. Och allt för en billig peng, som vanligt. På kvällen vinkade vi farväl till fina Tegg som var på snabbvisit och bänkade oss i åttans soffa framför Robin Hood. Det är egentligen ganska otroligt att man fortfarande kan skratta lika mycket till alla Disneyfilmer nu som när man var liten. Nästan mer nu. Det är då ett tecken på att de är vansinnigt bra filmer!
Nu på lördagsmorgonen har vi haft full soffa i femman med videofrukost framför förra veckans Så mycket bättre och nu är det dags för mig att öva lite piano. Klockan två väntar en skön promenad och sen styr vi nosen mot Övik för middag, mysfika på UH och Harry Potter på bio. Vilken dag!
Ny vecka, nya möjligheter. Efter en helg i Ume är jag mer taggad än någonsin!
Igårkväll fick jag åka bil med snälla Simon hem till Mellis med ett fotbollsstopp på vägen i Övik. Inter-Milan hemma hos Jonas föräldrar, en skön till vinst till Milan vilket gjorde alla grabbar nöjda.
Denna måndag har hitills bjudit på massor av stämsång med den fantastiska kören med alla finisar i. Nu blir det mer körsång fast i klassisk form med vokalensemblen och efter middagen är det innebandyturnering på skolan. Forza Gospel!
Tillbaka i Mellansel och vardagen lunkar på. Jag har blivit lite smått besviken idag då jag inte förstod så mycket på teorin, moll alltså! Dock blev jag lite gladare när vi fick tillbaka vårt gehörsprov efter lunchen, ett fel. Woho! Det måste man hålla i om man vill kunna få glänsa på proven till högskolan. Läskigt det där.
Jag gick till mitt rum för att ta en tuppis, hamnade i någon slags dvala efter maten men nu har energin återvänt så jag passar på att städa mitt rum. Väskan står fortfarande kvar halvt uppackad mitt på golvet. Den ska bort! Passar även på att poppa Petter. Vilken poet, vilken karl!
Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändratas
Men du finns kvar
Allt var svävande men nu så ser ja klart
Du var gammal, jag var äldre
och nu sågs vi igen
Gått så lång tid, så länge sen
decennier tillbaks
Men jag minns det såväl, varför kärleken brunnit
utav olika skäl
Varför jag aldrig släppt det och aldrig gett upp
Trotts min väg vart lång, kantats med gupp
Jag stått utan för din port så många gånger
så många brev många sånger
Minns varje ord, varje rad jag skrivit
En längtan så stor
Minns varje dag jag lidit
Har gått genom livet med en övertygelse
Att jag satt något spår
Som har haft betydelse
Aldrig besvarad aldrig till mötes
En kärlek så varm utan den vilket öde
Från vinter till vår, sen sommar till höst
Trots att tiden vart svår så gav kärleken tröst
Hjärtan som slår, vi står där vi stod
Minns det som igår, första gången du log
Som om jag snubblade pladask på marken och bara dog
Jag var ung du var yngre
När vi sågs första gången
Rusade förbi mig snabbt på perrongen
Blev hjälplöst förälskat
Obeskrivligt tagen
Som om jag låg ner på marken och blev slagen
Betraktade ditt hår
När det fångades av vinden
Som att svimma på en bergstopp utav svindeln
Sen den stunden satt jag fast i ett nät förtrollad bunden
Tappa hjärtat i knät
Kunde inte tänka logiskt eller sunt
Och för varje sekund som du inte fanns där blev det tung
Började sakta uppvakta på avstånd i brev
Men det spelade ingen roll vad jag skrev
Du hade inte fastnat än inte fattat än
Vilken kärlek som fanns att bara hämta hem
Men efter ett tag
Det började korresponderas
Mina förhoppningar dom väcktes
För att sen raseras
Du flyttade utomlands någon annanstans
Gav bort din hand till en annan man
Och breven som skrevs dom kom aldrig fram
Men mitt hjärta det brann och min åtrå var sann
Jag gav aldrig upp dig när du försvann
Långa dagar blev till nätter sen till år
Nu står du där på gatan
Sargad av tiden
Huden är grå
Din hållning förvriden
Vill säga nånting men jag kan inte tänka klart
Känslor bubblar upp utan att tänka tillbaks
Trevar mig fram för att etablera kontakt
Tar tag i din hand
Vi brister ut i ett skratt
Det var så länge sen
Men det finns där än
För passionen vi kände kommer alltid igen
Har ett hjärta utan rynkor
Det består i en takt
Och drömmar i mitt liv har jag aldrig förlagt
Aldrig nått fram så jag älskat på avstånd
Nu är det mitt tåg och dax för avgång
Stiga på aldrig tveka en minut
För att allt som flyger upp måste landa till slut
Kan inte titta tillbaks trots min vilja är stark
Vi vandrar iväg utan vidröra mark
Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändratas
Men du finns kvar
Allt var svävande men nu så ser jag klart
Mina minnen höll mig uppe varje dag
Du är som att andas för
Jag gav aldrig upp dig när du försvann
Långa dagar blev till nätter sen till år
Nu är det Solnas tur att få träffa sin dotter, plastdotter och plastsyrra. Det är så härligt att få träffa min kära papi och Karin och man får passa på att kramas mycket. Nu ligger dock båda utslagna i soffan och snarkar men det är trevligt det med. Eller kanske inte lika trevligt när det är skräckis på TV och jag sitter uppe själv...
Igårkväll hade jag en alldeles utomordentligt trevlig kväll och natt tillsammans med Sandra och hennes jobbarkompis Marielle. Jag började med att äta middag hemma i Solna innan jag hoppade på tåget hem till Sandy. Jag, Sandra, Marielle och Sofie drack lite gott, snackade skit, spelade spel och åt en HIMMELSK daimkladdkaka som fina Sandra gjort, lite bara för min skull för att hon vet att jag är en sån sucker för choklad. Hon är för bra hon. Vid halv elva började vi dra oss in mot stan och Lobby dit även John och gänget från Nynäs skulle. Klackarna i taket så att säga. Halv fem slängde vi oss i säng i Solna, skönare känsla får man leta efter.
Idag har farmor och farfar varit på besök och fikat med scones och te. Jag spelade upp lite från vår första konsert med gospellinjen och de ser väldigt mycket fram emot vår turné. När de åkte så åkte även John hem efter en liten stund för att äta middag med sin pappa. Min pappa tog med mig på en promenad och en massa snack om vad som händer i livet just nu. Behövligt.
NU är det snart dags att hoppa i säng, måste bara se klart filmen. Number 23 är det förresten, det blev så rackarns spännande på slutet.
Det är helt galet vad man blir seg nu när det blir mörkare allt tidigare om eftermiddagarna. Jag är ju inte helt missnöjd med den extra timmen man fick i söndags men det är ju helt klart ett litet minus att man känner sig mycket tröttare mycket tidigare. Fast skönt å andra sidan också. Det gör att jag lägger mig vid tio - halv elva, läser lite i boken eller en gammal tidning, somnar sött vid elva för att sen vakna upp, hyffsat pigg, halv nio. Man får plats med så mycket kul att fylla dagarna med och det är ju extra viktigt såhär i lovtider.
Det blev ingen tripp till staden eftersom jag inte hade lust att tralla runt i regn på Söder så bättre lycka imorgon istället. DN spår sol med lite moln och det duger gott åt mig. Istället har jag slappat, surfat runt litegrann och tagit en promenad upp till Kupan här i staden. Tur för mig att jag inte hade plånboken med mig, nu får jag istället två dagar på mig att tänka på saken innan jag kanske gör slag i ett eller flera köp. Men visst hittade jag fint därinne och jag blev glatt överraskad. Jag mös runt med de gamla tanterna sista halvtimmen innan det stängde minsann. Tänk ändå vad otroligt glad jag skulle bli om någon skulle få för sig att öppna en Gottneliknande second hand i Nynäs, allt i ett liksom.
Imorgon ska jag även få hämta min karl på Arlanda vid åttarycket. Skönt att få komma ut och köra lite bil tycker jag sen får vi se vad resten av kvällen har att erbjuda. Förhoppningsvis får jag hem en glad man som är nöjd med sin tenta som han ska skriva imorgon. Peppar, peppar!
Det har varit fullt här hemma på lovet och vad jag gillar det!
I lördags umgicks jag med min kära mor och kära systrar under dagen med bland annat en tripp till centrum där det till min stora glädje var höstmarknad. Dock så var det mest tråkiga saker i stånden men det är själva grejen att det är marknad som är det mysiga. På kvällen tog jag tåget till Handen och min bästaste bästa vän Sandra. Som jag saknar den kvinnan uppe i Mellansel! Hon var barnvakt åt den (mestadels) ljuvliga systersonen Iliaz som jag fick hjälpa till med att försöka hålla på gott humör. Vi åt även Sandras URGODA sallad, åt naturgodis och drack kaffe med Bailys. Alkoholen kom dock in i bilden efter klockan tio när Iliaz hade blivit upphämtad av far sin, vi är två väldigt ansvarstagande barnvakter. Efter massor av catching-up och härligt skitsnack var det dags för mig att ta sista tåget hem.
Söndagen bjöd på en Ikeautflykt för mig och mami för att köpa sängar till mina systar och en mysig fika med älskade mormor, morfar och moster. Järngänget togheter again! Vi åt och drack gott, pratade fotboll, jag berättade det senaste från de norrländska skogarna och sen turades vi om att sova i soffan innan vi sa adjö vid tolvrycket.
Eftersom fina mor min har tagit ledigt måndag och tisdag så passade vi på att ta en tur in till huvudstaden. Vi strosade runt en stund tillsammans tills det var dags för mamma att följa med Lina till Solna, då fortsatte jag och Jossan själva. Jag fick som jag ville och drog med henne på en tur till Myrorna. Det fanns inte så jättemycket kul förutom en fantastiskt fin klänning som jag provade. Kunde dock till min stora besvikelse inte få igen den i ryggen (jäkla småtanter som lämnar in sina fina klänningar en långskånk som jag inte kan ha!) så den fick hängas tillbaka. Jakten på en fin julklänning fortsätter, kanske redan imorgon...
En ruggig tisdag börjas allra bäst med en promenad runt Ringvägen innan frukost. Den har följts upp av en trevlig fika på Thorssan tillsammans med Jesper, Kristian och Jonas som har kört ner från Sundsvall. Nu står tisdagsmys med mor och Lina på schemat men just nu lite musik medan de andra två ligger och läser i soffan.
QWERTY
