När det är något konstigt som inte stämmer.

Nu vill jag skriva låtar va. Men det kommer inte ut. Jag sitter och skäms för mig själv när jag ska vara seriös i övningsrummet när jag försöker hitta på något textigt till den där fina ackordsslingan. Vad nu den innehåller för något, inte ens det vet jag. Bara att det låter fint. Men jag blir klyschig. Så är jag så rastlös också. Har haft nästan hela dagen ledig men kommer mig inte för att göra något. Jag var glad imorse när jag, Philip och Joel strosade in i Emmas rum och sjöng Ja må hon leva och bjöd på frukost. Damen fyller år imorgon men åker ner till Malmö för att jobba den rackarn så vi fick ta det idag stället. Klockan sju stegade vi in till Emma som blev ganska förrvirrad och undrade vilken dag det var innan jag slängde in ett "i förskott" mellan ja må hon leva. Sen åt vi frukost och en kaka som Philip bakat igår innan han gick och lade sig. Vegankaka med jordgubbar i. Fint och lyxigt värre.
 
Nu sitter jag hemma i myskläder och lyssnar på Melissa Horn istället. Kanske att jag kollar på en film. Eller skriver en låt om Emma och födelsedagar. Senare ikväll ska jag dansa med annat peppigt folk på kåren. Det blir skoj.

2013-01-18 | 16:06:08 | Musik&tankar | 0 Kommentarer

Det är inte lätt när det är svårt.

Ikväll funderar jag på följande. Normer. Dumma sådana. Stod i duschen och upptäckte för sent att ja juste, man borde kanske ta och raka sig under armarna. Börjar bli lagom buskigt liksom. Tyvärr så ligger min rakhyvel i skåpet ovanför handfatet och det blev ett alldeles för stort projekt att kila dit, halvblöt och hämta den så det fick vara. Buskigt alltså. Men jag vet att om jag kommer bli varm imorgon och ta av mig tjocktröjan så kommer jag att tänka mig för en gång eller två innan jag lyfter en arm eller två upp mot taket. Och om jag nu mot förmodan skulle göra det så skulle jag säkert säga något i stil med "ursäkta mina håriga armhålor". Men varför? Jag vantrivs inte sjukt mycket med att det är lite hårigare än normalt. Om jag inte blir tvungen att eventuellt råka visa det för då kan någon tycka att jag är äcklig. Pisstråkigt, eller hur? Ibland känner jag för att raka mig under armarna, för att JAG vill det. Varför kan det inte alltid vara så liksom. För i detta fall lär det ju inte vara så att jag inbillar mig att det kan finnas folk i min omgivning som tycker att det är lite sunkigt med håriga armhålor. Tänk bara kallabaliken kring den håriga armhålan på fotot från Melodifestivalen. Jävla tidningar tänker jag nu, som blåser upp det så otroligt. Och så blir jag lite sugen på att sluta raka mig för att framtid bara för att kunna trycka upp mina armhålor i ansiktet på folk som ska ha åsikter och tala om för mig att så kan man minsann absolut inte ha. Man ska kunna välja, utan att känna obehag och behöva stå på sig till höger och vänster stup i kvarten, vare sig det valet är rakat eller orakat. Hur kommer man dit?
 
Från en sak till en annan, det här säger Håkan ikväll.
Vad jag bryr mig om nu är att du kommer nära mig även fast det är för sent att älska dig. Vad jag bryr mig om nu är att från samma säng lyssna på samma regn. Vad jag bryr mig om nu är att få ur dig ur skallen och vad jag bryr mig om nu är att aldrig ge hjärtat rakt ut. Vad jag bryr mig om nu är dina armar om mig även om jag vet att jag måste glömma dig. Vad jag bryr mig om nu är att höra dig andas, veta att du är nära. Vad jag bryr mig om nu är att du kallar på mig även om jag inte kommer tillbaks till dig.
 
Han kan han, Håkan. Det är ett som är klart. Armhålor och lite annat ikväll. Over and out.

2012-11-29 | 00:07:00 | Musik&tankar | 0 Kommentarer

Det här med att sitta still

Det här med att sitta still har jag lite svårt med. Ibland i alla fall. Jag vill vara en sån där skön typ som inte måste göra någonting hela tiden, som kan promenera runt på stan utan mål och bara gå. Har jag inget mål utan bara måste fördriva tid så blir jag obehaglig till mods. Jag förstår inte riktigt varför. Jag kan gå runt på stan, mycket stan men det är bra exempel, och känna mig nöjd och glad med livet. Bara strosa, kolla på Monki kanske, strosa lite till. Men ju längre jag strosar runt, ju mer rastlös blir jag. Sätta sig på ett fik kan man ju alltid göra, ta en kaffe med sig själv och ha det allmänt gött. Det funkar dock bara om jag har en bok eller något annat att sysselsätta mig med. Det går inte bara att titta på folk, folk tittar ju på mig. Skulle jag se en ensam hen över en kopp kaffe medan jag själv sitter och pladdrar med Sandra skulle jag inte höja på ögonbrynet. Inte bry mig ett dugg. Inte tänka att "där sitter minsann en ensam sate utan någon i hela världen. Vilken mupp". Så tror jag att majoriteten av alla typer funkar så varför kan inte jag sitta själv och vara nöjd och glad?
 
I och med att vi får DN hem till Måsvägen så vill jag gärna ta mig tid att läsa den på mornarna till frukost och uppdatera mig med vad som händer i världen. I övrigt är jag ju totalt sämst när det kommer till det som inte händer i min direkta närhet. Dock slutar alltid mitt läsande av tidningen med att jag till slut måste ge upp när sista skeden gröt är uppäten. Då kommer det in annat som pockar på upppmärksamhet och måste fixas och som gör att jag inte kan sitta still och läsa längre. Det är ingen idé, jag ser inte längre vad som står. Fixa med rummet, läs de här sidorna, se den här filmen, planera den här aktiviteten.
 
Sen kommer ju självklart de gånger man har upp över öronen med grejer och det enda man vill är att kunna ta en stund att läsa Drömhem och Trädgård, dricka en kopp te eller ta en tupplur. Fast det är väl så det ska vara, man är minsann aldrig nöjd. Gräset är grönare på andra sidan och allt vad det heter.
 
Nu ska det plockas i mitt rum, inget mer slappt datorhäng. Enough is enough.

2012-09-05 | 15:33:14 | Musik&tankar | 0 Kommentarer

Tankar framöver

I can see a little something in the way he looks away,
and I can feel a little burden that I don't feel everyday.
He tries to make me think he doesn't notice how I stare,
but he likes the way I look at him, I know the way he tosses back his hair.

And I can feel something that reads me when I look into his eyes,
and I can tell that he would see right through my special list of lies.
But he'd like for me to try beacuse somehow I make him smile,
and I'd say anything to talk to him and stay with him another little while.

For I can feel something so soothing in the way he speaks my name,
and there's something in his voice that could numb any kind of pain.
And nothing ever drawn me like the way he draws me near,
for somewhere in his mouth I know are all the things I need so much to hear.

What must I do to make him mine, I need so much to make him mine.


2012-01-07 | 00:22:58 | Musik&tankar | 0 Kommentarer

Iris

And I'd give up forever to touch you
'Cause I know that you feel me somehow
You're the closest to heaven that I'll ever be
And I don't want to go home right now

And all I can taste is this moment
And all I can breathe is your life
and sooner or later it's over
I just don't want to miss you tonight

And I don't want the world to see me
'Cause I don't think that they'd understand
When everything's made to be broken
I just want you to know who I am

And you can't fight the tears that ain't coming
Or the moment of truth in your lies
When everything feels like the movies
Yeah, you bleed just to know you're alive

And I don't want the world to see me
'Cause I don't think that they'd understand
When everything's made to be broken
I just want you to know who I am

All I can taste is this moment and all I can breathe is your life
You're the closest to heaven that I'll ever be


Min fina man råkade nämna något om att den här låten skulle vara så himla bra. Mina tårar började rinna redan vid introt. Att han säger att den påminner honom lite om mig gör väl inte saken bättre. Lipsill!


2009-05-08 | 15:43:59 | Musik&tankar | 0 Kommentarer

Vilken härlig dag


2009-04-12 | 16:05:39 | Musik&tankar | 0 Kommentarer

Åh, så tjusigt!


2009-04-12 | 14:20:09 | Musik&tankar | 0 Kommentarer

Varmt igen, P

Det blev varmt igen, jag hade blivit van vid kappan
allt blev ljust igen, förvandlingen total.
Hissen fungerade, jag brukar springa uppför trappan
solen blev en raket, mot min tapet, mitt tak.
Bom, bom

När du kom, du stod i blom, så underbar som du var i en dröm jag var
och jag tror nog, att du förstod, när jag sa att jag alltid vill vara kvar.

Det blev varmt igen, ett känslobrus så rent från svärta
så självklart på alla sätt, så märkligt rätt du kom.
För den svarta sorg som finns i varje ensamt hjärta
är stor som ett regnigt torg, en trasig gammal korg.
Helt tom

Jag tror nog att du förstod när jag sa att jag alltid vill vara kvar. Att jag alltid vill stanna kvar.

2009-04-12 | 14:11:39 | Musik&tankar | 0 Kommentarer

Svart natt med en glimt av ljus, godnatt

Den svarta sorg
som finns i varje ensamt hjärta
är stor som ett regnigt torg
en trasig gammal korg,
helt tom.



Är det här platsen jag kan finna ro
Lägga ner mitt huvud och våga känna tro
Är det här tiden jag väntat på
Säg att jag har fel så ska jag gå
Är det här platsen där man får en ny chans
Det har varit en lång väg för att komma fram
Är det här året då allting vänder
Steg för steg en dag i sänder
Det finns inga mirakel var det någon som sa till mig
Men du och jag kan göra ett här idag
Du och Jag
Är det här platsen där tårar kommer
Från alla förlorade år som gick
Är det här platsen där själen läker
Säg att det är så

Du och Jag

2008-10-07 | 22:13:47 | Musik&tankar | 0 Kommentarer

Vägen hem är ganska kort under höstiga eftermiddagar








Det finns en stig uti min skog
där någon gick först som kanske förstod
Någon som älskade att leva fast för länge sen
Någon har vilat här någonstans
lycklig som jag då framtiden fanns.

Du, du är skön som livet
En dikt någon skrivit så kärleksfull
Den sången hörs ibland, rör sig från sagans land
En som om oss och den skrevs för vår skull

2008-10-07 | 20:02:56 | Musik&tankar | 0 Kommentarer

E


Som om vi alltid älskat sen min dagboks första blad
men att jag får skriva ditt liv, bara tur det var inget val

2008-09-07 | 15:44:54 | Musik&tankar | 0 Kommentarer

Visa ord från "The man"


Allt som du vill ha gå ut och ta det
Allt du ber mig om gör det själv
Jag kan ge dig allt men vill du ha det?
Tro mig, du behöver ingen hjälp.

Det du vill ha av mig, jag kan inte hjälpa dig
Du måste ta det själv
Livet är hårt

2008-09-07 | 14:48:53 | Musik&tankar | 0 Kommentarer

Eva

Backar hem till söder, in i porten och i hallen faller
Timmarna går och timmarna glöder
All respekt för mig själv ligger och förblöder
Dom tog mig så lätt

Vem skulle våga, vem skulle våga stå där ensam kvar?
Inte jag...

2008-09-06 | 12:54:19 | Musik&tankar | 0 Kommentarer