Ikväll har jag suttit och lyssnat på Shirley Clamps skiva som jag fick i studentpresent. Då tänker jag tillbaka på en ljummen sommarkväll när jag var på väg hem på Gotlandsbåten efter en snabbvisit hos resten av familjen på ön. Det var samma dag som min älskade gubbe for till Skövde för att börja lumpen vilket kändes tungt. Jag kände mig lite sådär ledsamt fin på något sätt i min långa vita klänning och gladiatorsandaler. Jag satt ute längst bak på båten under fullmånen med vinden som flög i kjolen och lyssnade på Shirleys version av Du är allt. Och grät litegrann för mig själv. Det fanns ingen gubbe som skulle komma och möta mig vid båten. Att få träffa varje dag, när jag vill. Just då skulle vi inte få träffas på tre veckor eftersom man inte får någon helgpermis i början. Usch, det är inte kul att tänka tillbaka på men det känns fint på något sätt. Det är kopplat till just den låten som är så himla fin. Och min fina gubbe.
Som tur är så får jag ju träffa honom minst två gånger i månaden, det hade ju kunnat vara värre.
Godnatt!
I can see a little something in the way he looks away
and I can feel a little burden that I don't feel everyday
He tries to make me think he doesn't notice how I stare
but he likes the way I look at him, I know the way he tosses back his hair
I can feel something that reads me when I look into his eyes
and I can tell that he would see through my special list of lies
But he'd like for me to try beacuse of how I make him smile
and I'd say anything to talk to him and stay with him for another little while
For I can feel something so smooth in the way he speakes my name
and there's something in his voice that could numb any kind of pain
And nothing have ever drawn me like the way he draws me near
for somewhere in his mouth I know are all the things I want so much to hear
He took my heart, I think he took my soul
Hold your own, know your name and go your own way
Vit frost över ängen bredvid skolan, en vind gav upp mitt i ett andetag
Men allt gick långsamt här redan innan jag for, natten tvekade inför varje ny dag
Allt står i väntan vid dessa mörka vatten, frusna människor vid havsbadets station
Och om jag blundar kan jag känna doften, petroleum och tång
Mitt blod föralltid i jorden här, ödets nyck tvingar viljan på fall
En parentes blev ett helt liv med sorgen här och över alla husen lyser solen kall
Tiden har stannat vid dess mörka vatten, frusna bilder av en pendeltågsstation
Men om jag blundar kan jag känna doften, nykära, segelbåt och tång
Den doften, en bro i mig till allt som varit, till minnen som bott i mig
Men allt blev någonting annat och jag blev någon helt annan
Allt blev någonting helt annat än det vi drömde om i staden som är petroleum och tång
Hård is över stadens nakna hällar och högst upp hotar kyrkan röd
Så många steg dit upp, så många gånger som jag räknat
Och aldrig lätta fötter, alltid tung blöt snö
I människor som bott vid dessa mörka vatten, vid sträckans sista pendeltågsstation
Det kräver sitt mod att ta sig genom natten men mina minnen viskar kom, petroleum och tång
En hjärtans och fröjdens dag. Jag är en lycklig kvinna.
But for know let me say I love you
Later on there’ll be time for so much more
But for now meaning now and forever
Let me kiss you my darling then once more
But for now let me say I love you
Later on I must know much more of you
But for now here and now how I love you
As you are in my arms I love you
Åh, så tjusigt!
I wish I was a puncrocker with flowers in my hair,
men bara om det är sommar...