Livet är en dröm uti mörkrets mareldsbrand

Fofas.
 
Idag är det en månad kvar till julafton. Det förstår jag inte alls men vi försökte att mana fram julkänslor igår genom att lyssna på hela trettiofyra youtubeklipp från Jul i folkton. Det var mysigt i stunden men inga julkänslor gick att hitta. Jag hoppas att dom kommer att slå mig i huvudet när jag kommer hem, som en explosion i rött, grönt och lussebullsgult. Om en vecka, när det är första advent, har vi tänkt försöka att göra glögg att dricka under solnedgången på bryggan vid sjön. Ni hör ju. Den meningen går inte riktigt ihop. Men så fint kan man få ha det när man förbereder inför jul i Brasilien. Det viktigaste är att man har sina vänner och det har jag, några stycken.
 
Idag är det även tre veckor och fem dagar till jag tar mitt pick och pack och säger hejdå till Brasilien. För den här gången. Innan dess ska jag få sjunga på fyra olika konserter vilket inkluderar flera låtar på portugisiska, baka lussebullar, fara till Rio och en massor av annat skoj. Krama livet ur vissa innan det är dags för den sista, långa innan jag sätter mig på flyget. Det är lång tid kvar. Idag är det även tre veckor och fem dagar till jag får krama livet ur de bästa i landet i norr. Tre veckor och fem dagar kommer att gå snabbt och samtidigt långsamt. Ni hör ju, det går inte riktigt ihop. Inte alls faktiskt. Men jag är glad över att jag är här och glad över att jag ska åka hem. Det får jag vara.
 
Idag är det en sån där trött söndag. En pluggsöndag. Imorgon har jag mitt tredje portugisiskaprov, muntligt. Håll tummarna, por favor. Samtidigt ska det bli lite roligt för jag vet att jag är bättre. Dock är vår lärare så ofantligt bra på att vara läskig och nedtryckande, så man blir alldeles nervös. Jag ska försöka stå pall. Heja oss!
 
Uma boa noite de Domingo para vocês!

2013-11-24 | 20:30:12 | Dagliga | 0 Kommentarer


Kommentarer från er söta läsare.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback