Att flyta.

Jag kastas mellan olika sinnesstämningar hela tiden. Nu börjar jag så smått förstå att jag faktiskt ska gå i skolan här, inte bara lalla runt, sola och äta glass. Vi pratade om det imorse jag och Emma, det här med att vi ska studera har liksom hamnat längst bak i huvudet bakom allt annat som har behövts fixats med. Häromdagen var vi på skolan för att registrera oss på de kurser vi vill läsa och tanken är att jag och Marina ska vara med i en kör, Madrigal. Vi pratade med läraren och han nämnde något om ett prov. Men tusan! Jag vill inte göra ett prov, det är ju jobbigt. Och jag är ju inte bra på det här med a vista-läsning till exempel, ska jag behöva visa mina svagheter redan? Jag känner mig redan svag i alla andra sammanhang, inte ska jag väl behöva göra det i musiken än?
 
Jag har det bra här och börjar sakta men säkert att känna mig mer hemma. Fast det är lite svårt. Jag blir rastlös av att bara gå hemma, de dagar då vi egentligen inte behöver åka till skolan, men när vi väl kommer iväg och gör något så tycker jag att det ska bli skönt att komma hem. Ta igår som exempel. Vi behövde inte göra något särskilt så vi bokade en glassdejt med Talita, en tjej härifrån som var i Örebro förra hösten. Vi bestämde att vi skulle ses klockan två och fram till dess satt jag, Emma och Marina ute i solen vid en lekplats här utanför lägenheten. Jag satt och pluggade lite portugisiska men blev snabbt ganska rastlös och tyckte att det skulle bli trevligt att komma iväg och göra någonting senare. Att träffa Talita var jättetrevligt men hela situationen blir så tokig så fort vi ska göra någonting, vi damer som inte kan språket. Talita fick beställa åt oss då tjejen i kassan inte kunde engelska och inte riktigt ville förstå mig när jag försökte beställa på portugisiska. Och även fast jag kan klara att beställa så är jag ju helt lost om personen börjar prata mer eller kanske ställer frågor om min beställning. Jag känner mig som ett barn som inte kan ta hand om sig själv och det är jobbigt när jag är van att kunna göra det och dessutom är tjugotre år. Det känns liksom lite skämmigt hela tiden. Och det är jobbigt.
 
MEN jag försöker att inte grotta ner mig i det allt för mycket. Allt är fint här nere så ni som läser får inte tro att jag går runt och deppar, för det gör jag inte.
 
Idag är det fredag och vi har inga särskilda planer för dagen. Vi tänker nog ta en sväng förbi skolan, kanske öva lite och känns på stämbanden. Det var ett tag sen sist för min del. Det skulle vara roligt att göra något ikväll, kanske hooka upp med några utav de andra utbytesstudenterna och hitta på något. På måndag börjar vi skolan och då får vi även skriva på kontraktet på lägenheten. Från och med måndag kommer vi alltså bo på campus och det känns bra. Närmre till skolan och studenterna som jag hoppas att vi kommer att bonda med. Jag ska göra mitt bästa.

2013-08-16 | 17:00:41 | Dagliga | 0 Kommentarer


Kommentarer från er söta läsare.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback