Ikväll har jag tagit mig en liten pluggstund med polkagristeet i högsta hugg. Och nu tänker man att stackaren, jag alltså, har varit tvungen att läsa en massa sidor i någon halvintressant bok. Igen. Men icke! Mycket bättre än så faktiskt. Jag har kikat lite på film, närmare bestämt Döda poeters sällskap. Dock har jag lidit av sömnbrist de senaste dagarna (två veckorna i och för sig) så jag har bara hunnit med en halvtimme för nu tänker jag hoppa i säng. Måste dock säga att det är grymt lyxigt att få "kolla på film" i läxa. Det är ju som inte jobbigt någonstans.

 

En sak som jag har funderat kring på sista tiden är kök och mat. I väldigt många inredningsrepotage där frågan om favoritrum dyker upp så svarar majoriteten oftast köket. Där kan man samla alla goda vänner och sin stora familj för en härlig pratstund över en god bit mat, bla bla bla. Tråkigt, har jag tänkt för de är extremt många som svarar så. Och nu har jag insett att jag nog kommer att bli exakt likadan. Jag har märkt det nu på sista tiden då vi har haft dom sällsynta tillfällena när vi "gamlingar" har kunnat tagit sig tid att träffas någonstans. Hemma hos Emma för att fika äppelpaj i långpanna eller pannkaksbrunch hemma hos mig. Jag har liksom stannat upp en sekund, mitt i allt prat, stök och skratt, och känt hur himla fint det är. Det här med vänner som samlas över en bit mat eller en god fika i någons kök. Man måste väl inte alltid äta men det blir som en go feeling över det hela. Det vill jag göra i helgen, äta en god middag med några finingar, kanske spela ett spel, prata och bara ha det gött. Och samtidigt credda mig själv för att jag har blivit en sådan som vågar skapa gemenskaper. Fina gemenskaper. Och hela tiden lär känna nya goingar. Det hade man inte kunnat tro om lilla osociala, blyga Amanda.

 

Imorgon startar vi dagen med yoga klockan sju och mysfrukost på skolan. Jag och vänner. Fy vad bra.