Denna helg har varit beyond, så fin och så bra. Jag, Robin och Fia anlände till kallhålet (cirka trettio minus, woop woop!) i vår lilla Toyota vid halv fem på lördagsmorgonen efter en smärtfri och allldeles perfekt körning upp. Vi satt och hängde med några galna nattugglor innan vi fortsatte upp till våra rum för efterlängtad sömn. Dock blev den inte långvarig, inte när man vet att det finns fint folk att krama på så jag vaknade vid tio för att springa ner och kasta mig runt halsen på Siri. Bästa kvinna! Efter frukost och lite videos från gemensam sång och gospelspelningar med årets linje så begav vi oss till repan för att kötta loss. En annan var lite övertaggad och märkte inte av bascaset som låg bakom mig så när jag hoppade och hojtade "Jesus" (med amerikanst uttal förstås) så landade jag snett med vänsterfoten och stukade till den. Jag lade mig på golvet och slängde upp foten på en stol och så var det inte mer med det, jag hade ju kommit dit för att gospla så inte kunde jag låta en dum fot hindra mig. Vi drog av alla våra gamla godingar och vilken feeling man fick! Dessutom låter vi fortfarande grymt bra tillsammans måste jag säga, med lite extra tryck från Tilly, en utav tenorerna från Chicago. Mitt lilla hjärta höll på att svämma över där ett tag, man blir så sjuuuuuuuukt glad. Resten av dagen låg vi på soffan och hade det trevligt, jag med foten lindad och hängande över ryggstödet på soffan för att hålla den över hjärtat. Hann även med en svimning innan jag blev buren uppför trappen till mitt rum av Oskar och jag kunde inte låta bli att tänka på när min mor bröt foten på parkeringen nedanför vårat hus. Hon fick hjälp upp av en gubbe och fortsatte ner till tvättstugan, hängde och vek tvätt innan det blev för mycket och hon fick lägga sig på ett bord. Dock så kan jag gå på den ordentligt nu så det är ingen fara, no bones är av.

Vi slappade hela söndagen då majoriteten av folket i Mellis drogs med förkylning och senare på kvällen tog jag bilen upp till John för att hälsa på, stannade till måndagskvällen och for sen tillbaka till Mellis för sista kvällenhäng. Kristian fyllde år så det blev kladdkaka och häng i åttan innan alla vart för trötta för att hålla ögena öppna.


Och som vanligt när jag ska försöka skriva om Mellansel så blir det bara ett enda virrvarr av ord då jag ska beskriva hur bra jag har mått och hur jag har haft det. Så jag skriver för enkelhetens skull att jag har haft det riktigt bra, att jag är glad över att ha fått lära känna så vettiga människor och att jag inte riktigt kände för att åka tillbaka till Öret igår. Det värmer i hjärtat när man får höra att man är lika saknad av någon som den personen är saknad av mig. Att en annan person inspireras lika mycket som jag inspireras av den. En stor, fet kärlekshelg som är som balsam för själen. En tacker och bocker!!

Och som ett fint litet minne från helgen så går nu även jag och dras med förkylning, men det var det lätt värt!