Idag har jag gjort ett försök att återgå till mina forna hurtbullefasoner genom att ställa klockan på halv sju och ta en morgonpromenad. Det funkade! Jag fick till och med uppleva lyxen att vakna fem i sex och njuta av att sova en halvtimme till. När klockan väl ringde gick jag upp, klädde på mig och steg ut i dimman. Med Gino i örena knallade jag iväg på vad jag trodde skulle bli en lång runda, dock tog den bara fyrtio minuter så imorgon får jag kila åt något annat håll eller försöka ta lite omvägar. Det var riktigt skönt att komma ut i alla fall. Bara tjugoen dagar kvar, sen är det en vana säger min pappa. Håll ut!

Nu har jag ätit frukost och klinkat lite Vem kan segla på gitarr. Emma kom precis upp, vi ska göra sällskap till skolan hon och jag. Dags att duscha och piffa till mig. Vem vet, idag kanske det till och med blir lite smink i den glåmiga fejan? Jag känner för mitt plommonfärgade läppstift. Måste bara orka dra fram något som matchar fint ur någon väska först...

Ikväll blir det förresten indiskt på resturang, woho! Anledningen till kalaset är Matildas tjugoårsdag som var igår. Då måste man ju piffa sig för bövelen!