För er som har missat det, och det är väldigt lätt eftersom min blogg har legat i dvala den senaste tiden, så är jag tillbaka i Mellansel. Gjorde sällskap av min mysiga karl och Linnea på bussen upp och trots tjugo minuters försening så behövde inte Simon vänta länge och John hann med sin buss som skulle ta honom hema vägen hem. Nu har äntligen värmen börjat komma igång i mitt rum också, slutet gott allting gott.

Vi rivstartar terminen med det årliga barnprojektet. Nya grupper, lite andra låtar än förra året och manusskrivandet är redan igång. Jag tog mig i kragen och gick upp tidigt imorse vilket fick det att kännas som att jag inte hade sovit alls. Dum som jag är så har jag tittat på en skräckfilm nu på kvällskvisten så inte lär det bli lätt att somna tidigare heller. Jag har bara lyckats se halva men det räcker liksom för min mage. Nu sitter jag med ryggen mot fönstret och hoppas att det inte ska hänga någon där utanför när jag vänder mig om. Stackars Fia som ska gå hem till sin lägenhet nedanför backen i mörkret. Här släcks ju nämligen gatlyktorna vid elva. Tobbe sitter nere och kollar på TV och han lovade att göra det tills jag har somnat. Annars fick jag komma ner om jag var rädd. Han är allt bra snäll han.

Jag får inte glömma bort att berätta vem det är som ligger bakom nya designen på min kära blogg. My dearest friend Sandra puman Solander. Gratzie du fagra dam!

Nu ska jag försöka sova, helf!