Första gemensam sång avklarad, tack för det! Jag nervös innan det blev min tur eftersom jag inte haft en chans att sjunga upp innan, gemensam sång börjar tio över elva och jag har baslinjen till klockan elva, men det gick som smort i alla fall. Det sköna var att nervositeten släppte när jag väl stod där framför allihopa, något sånt var jag aldrig med om förra året. Framsteg! Dessutom har min envisa övning gett resultat, jag klarade mig nästan felfritt och Karin hade inget särskilt att påpeka vilket känns sjukt bra. Då fick jag till det som jag ville även fast det kändes hopplöst fram till igårkväll då jag och Kristian repade halv tolv på kvällen. Jag kanske ska bli en sån där nattuggla som sitter uppe länge och repar på nätterna?

Malin sjöng idag hon också, en låt som gitarremilie skrivit själv. Och så var vi där igen, den passade så otroligt bra ihop med hur jag har det och mår just nu att tårarna kom. Igen. Dom måste tro att jag är deprimerad eller något. Det fina gitarrspelet, Malins röst som man får rysningar av och den åh så träffsäkra texten var så bra! Mer än bra men det går inte att beskriva utan att skriva ner alla positiva adjektiv jag kan. Men då kanske ni förstår.

Nu är det dags för mig att ta tag i nästa övning, pianoklinkandet, och det ser jag fram emot. Efter middagen verkar det bli badminton med Malin eftersom gymmet är vattenskadat och senare ikväll är det Disneydags i Kristians rum. Vi är ett litet gäng som tänkte dra av två disneyfilmer och jag och Kristian har bunkrat upp med hallon och cheesecakeglass från Carte Dor.

Glad fredag!