Det var inte så jobbigt att komma upp som jag trodde när klockan ringde tjugo över sex och att gå ifatt Fia ute i promenadsspåret för att prata lite gjorde inte heller morgonen sämre. Strax är det det dags att byta tvätt nere i stugan och sen börjar dagen på riktigt med ensembleledning.

Det var riktigt skönt ute imorse, ingen frost utan bara lite småkylig, fuktig höst. Perfekt promenadväder! Jag blev lite varm när jag ångade på med gospel i öronen, på fredag smäller det! Hur grymt är inte det på en skala? Jag ska sjunga och dansa som sjutton den här veckan så jag bara kan njuta och ha roligt på fredag, utan att behöva tänka efter hur jag ska röra mig och sjunga. Det saknar jag, från turneén och fram till slutet när man inte behövde tänka efter för att inte göra fel, när allting bara satt och man kunde ha så grymt kul. Jag, Johanna och Malin provade att lära baslinjen korren till Everywhere that I go för någon fredag sedan och varken jag eller någon utav de andra tjejerna kunde låta bli att le stort. Nästan så att det kom en lite glädjetår i ögonvrån. Den låten är verkligen bara ren glädje för mig. Chrisp som köttar på med sitt solo, kompet som bygger upp för sista refrängen och kören som sjunger för allt vad vi var värda. Jag hoppas verkligen att vi kommer kunna köra några gamla godingar i helgen, det skulle vara helt fantastiskt.

Nu kallar min tvätt, laters!