Jag är som i ett litet lyckorus. Hur mysig är inte solen och ljuset? Den gör allt mycket lättare. Imorse när jag stod och väntade på att skolan skulle öppnas så blev jag inte irriterad bara för att jag kunde stå och värma ansiktet i solen som klättrade över sjuans tak. Den gör att man inte blir lika trött även fast man varit uppe tidigt. Den gör att man går och skrattar för sig själv nästan hela vägen runt kalkonrundan bara för att klockan är sent men det fortfarande är ljust. En orange himmel med konturerna av de svarta bergen och skogen. Norrland är allt bra fint. Och jag blir så sugen på sommar att Tomas åker på direkt när jag kommer innanför dörren till mitt rum och jag öppnar fönstret en liten bit och låtsas att det är ljum sommarkväll utanför.

Vilken underbar dag!