Idag ägde mitt näst sista besök i musikhuset rum. Mitt musikhus. Nu börjar jag verkligen fatta att det är slut snart, på riktigt. Och jag blir gråtfärdig bara jag tänker på det. Imorse när jag kom upp satt jag och snorade en stund i soffan för mig själv innan Robin, Kristian och Annelie kom. Vi repade på våra låtar till viscaféet, Visa vid vindens ängar och Barfotavisan, båda skrivna av Mats Paulsen som vi redovisade om. Sen blev det lunch, näst sista nutida konstlektionen (!) och sen mysigt café med redovisningar. Bäst var nästan Yvannas asbra skämt, visgubbe, och Emmas kommentar när Y spelat Brev från kollonien på gitarr. "Vi sjunger till skivan". Poor Y, jag tyckte det var fint. Och hallå, det var ju faktiskt "plaststrängar"!
Efter skolan blev det snabba ryck till tåget och jobbet och här står jag nu. Nästan lite gråtfärdig igen efter att ha skrivit klart det allra sista på internationella relationer, spara för att sen upptäcka att skiten jag skrev till är borta. Ååååååååh! Det är minsann inte försent för skolan att sätta krokben för mig, även fast det snart är slut. Nu ska jag börja stänga och smita iväg till tåget som går tjugo över nio. Och mysa med min gubbe!