Under alla dessa år som jag har gått i skolan har jag i princip aldrig varit sjuk. Aldrig ska man väl inte säga, jag har nog haft några kramper här och där, men det enda jag kan minnas är kikhostan då jag och syrrorna bodde hemma hos farmor och farfar i vad som kändes som en evighet och de två gångerna jag fick hårlöss. Man måste nämligen ha i medlet en hel dag, inte poppis i skolan om man säger så. Båda dessa olyckor hände innan jag började sexan. Sen sexan har jag i princip, inte vad jag kan komma ihåg i alla fall, aldrig varit sjuk. Inte så jag har varit tvungen att vara borta från skolan i alla fall. Men nu har det minsann skett, lagom till studenten. I fredags efter min och Johns mellanmål på balkongen började det göra ont i tandköttet längst in i munnen på mig. Jag tänkte inte så mycket mer på det, det var bara lite irriterande. På lördagen var allting bra förutom att tanden började göra ont på riktigt. På söndagen frös jag hela dagen trots det otroligt varma vädret och hade troligtvis feber. Jag var i alla fall kokhet enligt John när vi skulle gå och lägga oss. Han behövde inget täcke om vi säger så medan jag frös under det. Vid det här laget har jag börjat få det riktigt svårt att äta eftersom jag bara kan tugga på vänster sida av munnen och det gör ont att svälja. igår var jag hos tandläkarn där jag fick svar på vad som händer i munnen. Skit som har kilat in sig bakom visdomstanden i tandköttet som har gjort att det har svullnat och blivit infekterat. Tandläkarn sköljde bort smutsen med någon slags lösning, jag ville gråta. Infektionen kunde även orsaka feber så där fick vi svar på varför jag hade känt mig krasslig. Jag har i alla fall köpt en lösning på Apoteket som det ska sköljas med två gånger om dagen medan jag endast ska borsta tänderna med vatten. Nu har det även flyttat lite infektion till andra sidan så nu blir det till att leva på soppa och yoghurt till studenten. Jag hoppas att det försvinner illa kvickt! Till dess går jag även på treo som lindrar när det gör som allra ondast.