Nu börjar jag inse att jag ska ta studenten imorgon. Igår när vi var i skolan och fixade med lakanen, som för övrigt blev hur fina som helst, fattade jag fortfarande inte att det är till vårt flak, det som vi ska hoppa och tjoa på. Hjälp! Ju längre dagen har lidit ju mer har jag förstått och faktiskt börjat längta efter. Förut lät det inte alls såhär, och jag håller fast vid att jag gärna skulle gå med min klass på gymnasiet resten av livet, men lite roligt ska det bli ändå. Jag och mor har handlat all mat till imorgon, mor har köpt en liten champagne till frukosten, vi hämtade tårtorna hos Johns mor. Nu har jag precis strykit klänning och det är tydligen strängt förbjudet att gå in i mammas sovrum där hon och Lina har stängt in sig. Strax ska jag in i duschen, lägga en liten mask och få manikyr av bästa mamma.
Imorse ringde bästa pappa för att fråga hur det står till med mitt tandkött och predikade samtidigt om hur viktigt det är att äta när man vill bli av med infektioner i kroppen. Aminosyror som bygger upp och det köret. Det blir en ganska spännande upplevelse för en kvinna som inte kan tugga så idag har jag fått i mig följande:

havregrynsgröt med äppelmos
mixad korvstroganoff (endast ett fåtal skedar innan jag blev spyfärdig)
proteindryck med smak av choklad (ledsen John, det är inte gott!)

Imorgon ska jag nog ta med mig en drickyoghurt till frukosten och be om en gaffel att mosa jordgubbarna med. Då ska det njutas! Och treoröret åker med, såklart. Jag blir värsta knarkisen imorgon, värktabletter och alkohol. Förlåt stackars lilla njure...