Hemma i fiendeland, jag blir tyvärr tvungen att säga så nu när jag har fått en egen nyckel till lägenheten och så. Syster och jag tog sällskap in på tåg och tub. Nu är vi alla proppmätta med magar stora som fotbollar efter en brakmiddag. Som vanligt måste jag säga, väldigt ofta det händer hemma hos pappa.

Tårtbaket gick kanon! Fast det var lite smått pinsamt kände jag när Johns mor stod och rullade marsipankycklingar i samma rum. Jag ville ju inte göra helt åt skogen fel. Resultatet blev i alla fall fint, till och med värt att fota. Efteråt gick vi ut och satte oss i hammocken i det fina vädret. Vad jag längtade till sommaren då! Hammock är lika med Halmstad för mig och allt mysigt vi gjorde där. Nu får jag fixa nya minnen med min fina man. Svala sommarkvällar, nerbäddade under en filt med lugn sommarmusik. Mjuka kyssar. Mums! Och vad trevligt det ska bli. Jag och min man.