Fy farao vad jag skäms över mig själv! Jag är snart (typ i alla fall) nitton år men jag känner mig som en tant. Jag är bara trött hela tiden, värsta tråkmånsen. I alla fall när det ska kalasas. Funderar på att festa på vardagarna istället, då verkar jag aldrig kunna somna. Brukar ha en period mellan sju och åtta på kvällen då jag har en tendens att bli trött. Men det brukar gå att bota med en dusch. På helgerna verkar jag däremot alltid vara aptrött. Som förra helgen till exempel. På lördagen blev jag astrött redan vid tolv och det var även då jag och mannen flörtade till oss skjuts hem av Tilda. Så fort jag lägger huvudet på kudden slocknar jag. En snark som godnatt till min stackars man som knappt hunnit få av sig en strumpa innan jag sover tungt. På söndagen samma helg var det studentskiva, astaggad! Då var jag i och för sig inte så himla trött, bara liksom inte riktigt på värsta partyhumöret. Det beror säkert på att det var söndag och skola dagen efter. Då blir man aspigg.
Igår var jag en tråkig trötttant igen. Jag var pigg och glad när vi åkte och under en tid när vi kom dit men sen dalade det snabbt. Jag vill inte ens vara så trött! Den bara slår omkull mig känns det som. Och samma sak där, så fort jag lägger mig under täcket så somnar jag. Bums. Skärpning! Stackars min man. Han trodde nog inte att jag skulle förvandlas till en trött tråkmåns...

Även nu är jag trött, gah! Och det är lite pissigt väder ute. Fast det gör det lite mörkt och murrigt här inne, lite mysigt sådär. En kaffe på det!