Ifrån himlen och haven
och vimlet i staden
och hjärtat som bultar och slår
Ner till dammet på golvet
och slamret och våldet
i nätternas sömnlösa spår

Ifrån askan och gruset
och flaskan och ruset
det onda som följde mig hem
Upp till bergen och skogen
och färgen på blodet
som du får att strömma igen

Utan dig blir vintern hårdare
Sommarn kall och hösten svårare
Varje gång
Isen ligger kvar om vårarna
Varje dag och varje år blir oändligt långt

I allt jag ser så ser jag dig
Dig, dig, dig