Vilken dag gårdagen var! Jisses...
Den var inte speciellt påfrestande eller jobbig, bara det konstiga faktum att jag började gråta tre gånger. TRE?! What's going on? Dagen började bra med en välbehövlig sovmorgon som jag utnyttjade till fullo genom att vakna av larmet den här gången. Jag brukar alltid vakna en kvart innan och bara ligga en stund tills det är dags att gå upp. Anyway, första lektionen blev superslapp för att vi skulle hitta noter till våra låtar som vi vill spela på vår Tack- och Adjö. Vi åt lunch som min del bestod av fil för att det var gröt. Efter lunchen hade vi prov och jag tror att det gick helt okej. Jag var inte nervös eller något sånt innan och jag kände att jag hade pluggat ordentligt. Innan jag tog promenaden hem så stannade jag kvar lite med Robin och Kristian som väntade på Jacob och pratade och skrattade. Like always!
Eftermiddagen flöt på och vid fem kom papi i och hämtade oss. Jag körde. Först till thaien för att hämta vår mat och sen skulle vi vidare till Gurkan för att äta med honom och Linda. Det är nu det börjar. På väg från thaien vid korsningen får jag kärringstopp två gånger och jag kan inte förstå varför. Bilkön byggs upp bakom mig och jag fattar inte varför bilen inte startar. Superstressad som jag skriker jag till och då talar min kära far om för mig att jag har trean i. Jag växlar och kommer äntligen därifrån. Ganska sur. Vi hämtar Jossan i centrum och stannar precis efter korsningen vid fredsgatan, där bussarna alltid kör. Pappa hoppar ur för att springa och ta ut pengar på bankomaten. Borde vi verkligen stå här undrar jag. Vi är på landet svarar pappa och springer iväg och lämnar bildörren öppen. Två sekunder senare kommer ju såklart en jäkla buss och den tutar argt på mig. Jag vet inte vad jag ska göra, pappa är inte klar så jag skriker till Lina att hon ska stänga hans dörr och så kör jag därifrån och parkerar utanför Expert. Och börjar storböla.
Jag rycker upp mig ganska fort och vi kör vidare till Gurkan, äter en trevlig middag och lämnar sen Jossan hos mamma. Där får jag skäll för att jag hade råkat tagit mammas nya strumpbyxor. Hon sa att jag fick ta men jag förstod inte att jag inte fick ta dom. Och börjar storböla på dörrmattan.
Vi åker vidare in mot stan, det tar en evinerlig tid, men vi kommer fram till slut. Jag hoppar in i duschen på en gång. Och börjar storböla. Ordentligt. Nu kommer jag nog inte gråta på ett tag...

Back to the rutines! Jag är på jobbet och ska snart springa ner och hämta en tvätt. Typ nu.