Idag har jag slumrat på flera av mina lektioner, halvsovit på bussen hem, försökt skriva ett tal vilket resulterade i ögon som gick i kors och ögonlock som vägrade hålla sig uppe.

Efter att ha sovit en halvtimme på golvet inne i vårt rum och en kvart ute i soffan ger jag nu upp. Jag kan lika gärna lägga mig och sova. Otroligt frusen är jag också. Underställ, tjocktröja och tofflor hjälper tydligen inte. Understället får följa med ner under täcket. Försökte ta en lång, varm dusch för att värma mig innan middagen men det var strul med varmvattnet så det växlade mellan ljummet och kallt medan jag stod där arg som ett bi med håret fullt av schampo. Den hjälpte zero. Och det där jäkla talet, jag har fortfarande inte kunnat bestämma mig. Inte ens en liten idéskiss har kladdats ner. Jag verkar vara ganska körd.

Imorgon har jag inte sovmorgon och en körlektion direkt efter skolan. Eller, femtio minuter efter att jag har slutat. Men vi har kör och jag och Kristian ska sjunga Jul, jul strålande jul tillsammans på Lucia. Peter Jöback-style. Underbart! Medan jag satt och sov på bussen hem satt jag och läste i en liten yrkesbok vi fått inför SACO-mässan vi ska till på fredag. Kyrkomusiker. Vad sägs om det? Finns det något härligare än att få stå i kyrkan och sjunga vackert? Det tror jag faktiskt inte. Fast å andra sidan får man inga applåder heller. Litet minus. Jag känner dock att jag hade kunnat tänkt mig att bara få sjunga en mening, en liten mening, på Lucia. Bara för att få göra det i kyrkan.
Det är tisdag imorgon vilket betyder NP-dag. Rykande färska luciakandidater och så hoppas jag på lite notiser om Öppet Hus och kanske till och med körkonserten. Jag såg nog en liten smygfotograf kila runt mellan borden i lördags.

Detta var tänkt att bli ett kort inlägg men tänk så det kan bli! Nu, sova!