Jag skrev ju igår att jag tänkte åka in till stan om vädret skulle vara tillräckligt dåligt. Well, jag fick lov att slopa de planerna när jag vaknade och såg på klockan imorse. Den var nämligen halv tolv, midday liksom. Jag hade ju fortfarande kunnat åkt in om det inte vore för att jag skulle på handbollsträning klockan sex. Istället tog jag en promenad hem till papi för att hämta in hans post och piffa litegrann. Klockan sex tog jag bussen till träningen och på tåget fick jag höra allt skvaller om det som hände på lagdagen efter att jag hade åkt av sandy. Jag missade värsta efterfesten, damn! Mucklan hade nämligen haft studentskiva tidigare i veckan för David och det hade blivit en massa mat över som hela efterfestgänget fick glufsa i sig. Och tårta! Varför åkte jag hem, varför åkte jag hem, varför åkte jag hem...
Jag delade med mig av senaste nytt till sandy som vi diskuterade lite innan det var dags för träning. Jag kan beskriva den med ett ord: fummlig. Ingen utav tjejerna har rört en boll sen senaste inomhusträningen, vilket var ett tag sen, och vi fick inte heller använda något klister. Detta resulterade i många tappade bollar och konstiga passningar. Förhoppningsvis kan vi komma igång till på lördag då Eken börjar, och ha kommit in i det lagom till sorundamatchen som är vår tredje. Annars kommer det gå illa! Men vårt mål är ju ändå B-slutspel, då är chansen större att man kommer längre och därmed får spela fler matcher. Vi kom ju faktiskt ända till semin förra året och förlorade med en boll efter full förlängning tack vare två asdåliga polska domare! Det var absolut inget fel på dom bara för att dom var polska men när den sista minuten är slut blåser den ena domaren frikast för motståndarna medan den andra visar att vi ska få bollen. Då var det lika. Vi har ingen aning om vad som händer och innan vi vet ordet av har en tjej från motståndarlaget skjutit mål, även Natta hade fokus på annat, och dom har vunnit matchen. För det första så hann domarna inte ens bestämma sig för vad som var rätt innan hon sköt och för det andra så var det domaren som blåste vår boll som "bestämde" för tillfället på planen. Dessutom ska dom tala om att frikastet är det sista som går innan matchen är slut. Vi visste inte ens om att matchen var slut när han blåste frikast! Så hade det inte varit för domarna så hade vi fått spela final mot ett lag som vi slog i vår grupp tidigare under cupen. Vi hade säkert kunnat vinna igen. Surt va?
Yeye, nu ska jag inte älta det där. Men fan för dom domarna! Det var först och sista gången jag grät av ilska och besvikelse över att ha förlorat...

Imorgon, eller senare idag, bär det av till VH och sucky sandy för myspys och övernattning. Jag får sova över under hela helgen och bara njuta av sällskapet och Eken. Detta betyder dock att jag inte kommer skriva någon blogg.
Jag vet att du, Joakim, antagligen sitter och sliter ditt hår medan du läser detta. Jag vet ju att du längtar, behöver, mer. Men lugn, bara lugn! Du får helt enkelt stå ut till på söndag då jag kommer hem. Det måste du väl ändå klara av? Du är ju borta på egna äventyr! Om man nu kan kalla Sveriges (?) största lan för ett äventyr...