Jag skulle vara duktig den här veckan. Tro mig, jag har försökt. Men nu går det inte längre. Satt med min trumlärare igår på lektionen och pratade om påsken och om hur otroligt mycket man äter. Han är inne i en vit månad för att gå ner ett kilo eller två och jag känner att jag borde göra detsamma. Kanske inte en månad, så mycket behöver jag nog inte bli av med, men den här veckan skulle gå i vita färgens tecken. Lyckades jag? Nej! Nu sitter jag nämligen här med min jävla påskpåse med godis som har blivit kvar och som jag skulle spara till helgen... Men å andra sidan, i helgen ska ju jag till Sundsvall och spela cup. Det betyder inget godis eller andra onyttigheter, en massa nyttig mat och en massa spring. Då kan jag väl äta det godiset jag egentligen ätit i helgen nu och det är okej? Hade ju såklart varit bäst att inte äta något alls.....

Idag har jag som vanligt varit med min sugarpie (något gott som jag får frossa på!) efter skolan. Hans matsällskap svek honom så vi gick hem till min papis lägenhet istället. Jag lagade, som den otroligt duktiga kvinna jag är, målet medan J, den otroliga machomannen, såg på. Det blev stekt korv med bröd. Otroligt svårlagat....
Efter maten pustade vi ut i soffan och tiden rann iväg. Det slutade mycket snörpligt, som när jag och J gick förbi bageriet på vägen hem och man kände doften av nybakade kanelbullar som man vet att man inte kommer få. Som att få en godispåse upptryckt under näsan och sen, precis när man ska ta sin favorit, så rycks den bort. Vi blev tvugna att i rask takt gå bort mot Kulturskolan eftersom jag redan var sen och J's buss strax skulle gå.
Jag kom in lagom till all sång i alla fall och sen bar det av hemåt för att äta och sen åka till dansen. En onsdag precis som alla andra helt enkelt.

Nu är det time for shower och sen sängen. Ciao!