Igår var det onsdag vilket är lika med portugisiska. Vi hade vikarien, vilket är den bra läraren, så vi hade en bra lektion och det fanns inte en sekund av "jag är sämst" eller liknande känslor under de två timmarna. Skönt! Efter lektionen kilade vi iväg för att betala vår hyra. Ta ut hela hyran i kontanter (plus lite till om det börjar sina i pengapåsen hemma i lägenheten) och sen betala på traditionellt vis på banken. Som tur är ligger banken mitt emot skolan så det är riktigt bra. Annars hade det varit omständigt.

 

Efter lunch hade vi Estagio (musikpedagogik) där hela lektionen på två timmar plus en timme extra gick åt till åka runt halva Brasilia för att få underskrifter till ett gäng papper. Har du inte alla underskrifter och alla papper så får du inte göra praktik. Dessutom ska underskrifterna vara i en viss ordning så du kan inte bara börja med dom som är närmast. Nix. Denna underskriftsjakt gjorde att min och Marinas rast till nästa lektion försvann helt så vi fick springa ner för att skaffa något att äta (köttfärspirog) och sen springa tillbaka till sambalektion. Jag var helt slut.

 

Efter lektionen skulle vi egentligen ha haft rep men jag ville bara hem och vara ensam så jag tog mitt pick och pack och kilade till Colina. Drack kaffe och lyssnade på gospel. Blev mer och mer glad. Och lyft. Gospel är som balsam för själen. Balsam med klös och riv i. Det gillar jag. Och så är gospel så associerat med människor som gör mig glad så det blir som två flugor i en smäll.

 

Nu är jag pepp på att ta tag i min lediga torsdag. Öva sång (skarven, tjoho!), öva sambalåtar (portugisiska, tjoho!) och öva portugisiska. Dagens fokus. Sen ska jag springa till parken och dra en vända i utegymmet. He blir som bra det.