Sovmorgon, får ändå kämpa mig upp klockan 8 med 30 ton grus i ögonen. Klockan är nio, jag ska packa min väska och springa till busen när jag märker att jag har fått ett sms. Från vem då tänker jag.. "Jag är sjukskriven hela veckan. Kram Yvonne" Min jäkla sånglärare som jag har min första lektion med är sjuk!!!! Nästa börjar inte förrän halv tolv. Jag hade kunnat sovit ut och vaknat av mig själv innan det hade varit dags att åka till skolan. Han däruppe vill verkligen att jag ska vara trött och grinig och se ut som en gammal kärring med 3 liters svarta påsar under ögonen...
Det är i alla fall dans idag och det ska bli jäkligt kul! Fast jag missade ju förra gången så jag lär vara väldigt mycket efter. SUCK!...
Mina böner om att få en vanlig, skön dag i skolan besvarades inte av han där uppe på molnen. Jag hade ju som sagt sovmorgon idag, till 9.35. Jag kom inte upp ur sängen förrän 8 och min buss skulle gå kvart i 9 vilket betyder brådis då jag inte är en speciellt snabb jäkel på mornarna. Men under den tiden så hann jag få hjärnsläpp och glömde bort att ta den bussen och sen missade jag kvart över 9- bussen och det var då det gick upp för mig att jag skulle börja om 20 minuter och att det inte fanns en chans i världen att jag skulle komma i tid. Räddningen blev en 4 minuterssprint ner till Hembygdsgården för att ta 858:an istället. En bra grej dock: jag fick sällskap med Mickis :) När jag väl kommer fram till skolan 5 minuter försenad så visar det sig att min lärare inte är här i dag heller och att nästa lektion börjar 11.. Det pös ut mina öron, så arg blev jag! Jag brukar inte bry mig om inställda lektioner och träningar men nu gör jag det, vilket nog beror på att jag ligger på minus när det gäller sömn.
Dagen blev inte så pjåkig ändå, spelade lite kort och åt lunch och hade sen trummor och ensemble. Det är ju min tidigaste dag idag också, slutade 20 över 1. Nu ska jag städa undan lite annars kommer min mamma att döda mig och sen funderar jag på att gå en sväng runt ringvägen. Eller så tar jag en powernap ;)
Idag har varit en ganska skön men ändå verkligt onödig dag. Som sagt så kom vi hem väldigt sent igår och jag kom inte i säng förrän halv 1. Då frös jag så mycket att jag sov i underställ, tjocka strumpor och täcke hela natten utan att svettas en droppe, det var snarare rätt skönt. Underbart att få sova mellan nytvättade lakan.. Att behöva gå upp halv sju kan jag säga på en gång inte var lika underbart. Det blev baggyjeans, stoor t-shirt, tjocktröja och varm sjal som dagens outfit och inte en droppe smink. Såå skönt att kunna klia sig i ögonen utan att behöva oroa sig, speciellt när man är trött. Fast jag fick en lite tråkig överraskning i skolan, alla mina lektioner var inställda förutom första och sista, då jag skulle ha prov. Fast det blev bra ändå, jag fick ju plugga en massa extra vilket behövdes kan jag lova!
Sen var det ju match idag också, med damerna mot Tyresöflickorna. Jag var verkligen sååå inte taggad. Dessutom fick jag typ inte spela någonting. En annan tjej spelade mest bara för att det var folk från statslaget som var och tittade på henne. Men det var också skönt, för då hann jag med ett tåg tidigare så jag kom hem klockan 8 istället för 9. Imorgon har jag i alla fall skonats med en sovmorgon och ensemble, vilket ska bli skönt och roligt. Förhoppningsvis inte en levande zombie imorgon..
Jag brukade vakna i min lägenhet och mitt rum var så ödsligt och kallt Jag ville tro att det fanns plats för mig men jag började tvivla på allt Och alla sa: Du måste njuta nu, ta för dig av livet för snart är det roliga slut Jag somnade in i samma tomma säng, samma stad, samma dröm varje kväll Jag ville tro att det fanns andra som jag men jag kunde inte hitta dom själv Och alla sa: Det är dina bästa år, ta hand om dom nu för det blir bara svårare Så jag sjöng varje sång för dig. Varje ord, varje gång för dig Och jag tänkte att någonstans lyssnar du
Och som jag minns det var det vinter jämt, hela världen var snöslask och damm Och om jag skymtade ett ljus någon gång, var det mörkt när jag väl kommit fram Och alla sa: Du har det bra du är ung. Du får stå där på scenen i ljuset och sjunga Så jag sjöng varje sång för dig. Varje ord, varje gång för dig Och jag tänkte att någonstans lyssnar du Om du sett hur jag letade, om du hade fått veta det Och jag tänkte att någonstans letar du
Om vi träffats då vad hade vi hoppats på Jag vill inte ändra någonting nu Så jag sjöng varje sång för dig. Varje ord, varje gång för dig Och jag tänkte att någonstans lyssnar du Och om du sett hur jag letade, om du hade fått veta det Och jag tänkte att någonstans letar, någonstans lyssnar Någonstans längtar du
Yes, igår hände det äntligen! Det jag har gått runt och väntat på sen slutet på oktober, nämligen Peter Jöbacks konsert. Och jag kan verkligen säga att det var en utav mina bästa kvällar någonsin! Robin tyckte att jag överdrev lite men det tycker verkligen INTE jag. Jag var så lycklig att jag nästan började gråta (glädjetårar dock) när konserten började och Peters första underbara toner kom. Det var så underbart att jag nästan inte kan beskriva det med ord! Dessutom så sjöng han inte bara låtar från nya skivan utan även andra bla Halleluja vilket fick mina småsystrar att hamna i extas. Jag var överlycklig hela tiden och ville aldrig att konserten skulle ta slut. Fast det slog lite slint i huvhudet, eller inte slint men han pratade ganska mycket mellan låtarna så att man bättre skulle kunna förstå dess innebörd och eftersom nästan enda gången man hört hans röst när han bara pratar är i Aladdin så blir det lite fel. När man blundar så ser man Aladdin farmför sig.. Men min kärlek var lika fin som vanligt med väst, skräddarsydda svarta byxor, sjal och snygg t-shirt. Om jag var kille så skulle jag söka upp honom på en gång! Hans konsert är kanske inte något som alla skulle gilla, han pratar ju gärna om känslor och vad alla låtar kommer ifrån och liknade, men för mig är det finfint! Jag pratade med tex Mickis på lunchen idag och hon tycker att det är konstigt att han som har så bra röst sjunger så kassa låtar. Det är ju typ hans stil, och smaken är ju som baken. Jag älskar nog inte all Mickis musik heller, eller? ;) Menmen, kvällen var underbar och det var verkligen värt en timmes väntan på nästa tåg och sen åka en svinkall buss hem, bara för att få se en sån underbar och perfekt Peter. Det finns inte ord för hans sångröst, han är helt enkelt bäst..
Lördagskalaset var inte heller så pjåkigt med övernattning hemma hos Stevieponken :) Och Albin, det är lugnt, inte behöver du tacka mig inte!
Nu ska jag plugga till mitt naturkunskapsprov! Jag har alltid tur med dom proven. Jag har ju nämligen nästan aldrig pluggat och förra gången vi hade prov så var lektionen inställd så jag fick en extra vecka på mig och idag så är alla mina lektioner inställda så jag har ungefär 3 timmar på mig nu :) Sen är det match på träningen, WOHO!
Har haft en gansk stressig och springig dag idag.. Var ju som vanligt lite sen imorse och fick skynda mig in i det sista för att hinna med bussen till skolan. I skolan var det väl lugnt, jag har ju mina guldgossar på varsin sida om mig. Vi slapp göra engelskaläxförhöret som jag glömt (!) plugga till och fick istället läsa en liten roman på 20 sidor och skriva ett slut till. På matten gick det skit (déja vu?) men som tur var slapp jag sitta där länge, jag skulle nämligen på ett studiebesök till Dansmuseét. Fast när vi väl åkte dit så krånglade ju såklart tågen så allt blev en halvtimme försent.. Jag var lite stressad att det skulle dra ut allt för mycket på tiden men jag kom hem halv 5 som beräknat. Halv 6 tog jag tåget tillbaka till kvällens match mot Spånga som slutade med vinst, tre mål gjorda av moi. Min kära papi var där och tittade så jag fick åka bil hem vilket var gudabenådat! Jag hade nog dött litegrann om jag hade blivit tvungen att åka tåg hem.. Gud vad gnälligt detta blev! Men vafan, jag måste ju få göra det ibland..
Gårdagskvällen var i alla fall rolig, även fast den också vart stressig. Jag var inne på Rytmus och tittade på ett Soul och R&B uppspel som steve hade. Tre band uppträdde och det fanns vissa som var grymma! En mörk kille vid namn Kim sjöng klassikern Let's get it on och hans röst gav mig rysningar längs med hela ryggraden.. Och så var ju såklart min lilla proffspianist såå duktig, me SO proud!
När det är som mörkast hoppar Sandy fram som gubben i lådan och får mig skratta och le.. Du är ovärderlig!
Jag tror att jag och Jennis smittar av oss på varandra, eller vi är i alla fall i samma humörsväng nu verkar det som. Det är konstigt, jag är asförbannad i ena stunden och skrattar livet ur mig i den andra. Som igår, då hade jag nämligen en lite miniotursdag. Det börjar med att det spöregnar när jag ska till musikhuset och min jeans blir så där lagom mysigt klistrade vid låren men jag tänkte inte så mycket på det då, jag skulle ju äntligen få ha sånglektion! Men sen så visar det sig att sången inte alls går så bra som jag skulle vilja och resultatet blir att jag blir lite nere. När jag sen ska gå tillbaka till skolan så spöregnar det men jag hade paraply så det var lugnt. Tills jag märkte att det blåste storm ute! Så jag får lov att fälla ner mitt fina gröna paraply med spetskant för att det inte ska gå sönder vilket göratt jag blir alldeles blöt igen. Jag hinner inte äta upp min mat på lunchen för att vi skulle hinna byta om till idrotten men när vi går förbi en tv så står det att den är inställd. Fast det blev ganska kul ändå, jag och kristian spelade lite handboll :) Det är tur ibland att man har så roliga pojkar och flickor i skolan som lyser upp och gör dagen till något alldeles extra. För jag kan verkligen inte låta bli att vara glad i deras sällskap. Visst jag blir irriterad ibland, men på något sätt håller det nästan aldrig i sig.
Idag har jag varit duktig och jobbat ifatt matten, städat och lagat mat allt inom loppet av 2 timmar. Nu ska jag bara slappa framför handbollen, Sverige - Island (tror jag) som börjar halv åtta. Strax kommer stevieponken också :) Jag ska visa ramen som jag fick i julklapp av min kära mami, där nu fotot på oss från hans avslutningsmiddag sitter såå fint.
Idag kom min pussgurka hem, äntligen! Fast han kom inte hem när han sa men det gör ingenting. Huvudsaken är att han är hemma. Jag åkte dit vid halv två och jag fick till och med en present. En skirsnygg T-shirt som alla surfbrudar hade där nere. Det är en riktig sommart-shirt i sånt där härligt tunnt, fladdrigt tyg. Dessutom satt den precis som S ville och me like A LOT! Vi var hemma hos ponken tills han blev hungrig, då stack vi upp till Arena och åt pizza. Myspys! Efter Arena gick vi hem till mig där ingen var hemma, satte på lite musik, släckte ner förutom en röd julstjärna och bara mös. Det var såå underbart att äntligen få vara med honom igen!
Igår var jag hemma hos miss M och kollade på film och hade härliga talks. Först tvingade vi stackars pebbles att skicka över de trevliga filmerna från vår lilla klassträff. Fast det tog så jäkla lång tid att jag inte ens vet om det är färdigt nu? Vi kikade på sista sagan om ringen fast det blev inte så mycket tittande. Vi pratade mest och satt och tittade i skolkatalogen medan vi knaprade på chips och drack lärre. Och jag blev så glad för det var en sån där gammaldags cola i glasflaska och såna är såå goda! Min kära, snälla papi kom sen och hämtade mig vid halv 1 och sen stöp jag i säng.
Imorgon är det skola med nytt schema, datakunskap kvart över 8. S är minsann ledig ända fram till tisdag. Vem kom på den idiotiska termen studiedagar? Och hur kommer det sig att jag aldrig har några?..
Igår var en kort och smärtfri dag i skolan. När jag kom dit vid kvart i 11 för att käka lunch innan första lektionen halv 12 så fick vi reda på att allt var inställt förutom matten, som började efter 1½ timma. Men jag blev glad ändå, jag fick ju sluta halv 2! Och jag var inte ensam heller för ingen visste att lektionerna var inställda så det fanns folk överallt. Vi var ett gäng som tog det lugnt i matsalen och sedan satt och slappade i cafeterian. Matten gick galant, jag förstod allting och ligger nu exakt där vi ska vara i boken den här veckan. URSKÖNT! Fast det säger jag nu, snart blir det säkert svårare och så kommer jag gnälla hos allt och alla som vill/inte vill lyssna..
Dagen idag var nästan lika lugn som gårdagen. Dock var det inga inställda lektioner men på svenskan fick vi bara sitta och läsa och på engelskan hade vi diktamen hela lektionen. Matten sprang iväg eftersom jag förstod allt även idag och så vips var dagen slut! Det enda irritationsmomentet för dagen var den typiska "plingkillarna" på bussen. Det är ett gäng äckliga killar på när bussen är full måste plinga på varje station. Idag bestämde sig vår busschafför för att han hade fått nog oh stannade vid en busshållsplats och vägrade köra vidare om inte alla gick av.. Jag satt och undrade lite försiktigt om han verkligen var seriös medan stackars Yvanna gick av bussen med två till. Resten vägrade lämna bussen så busschaffören blev tvungen att fortsätta. Bra försök av chaffisen för jag förstår han verkligen! Synd bara att han fick lov att ge med sig och låta idioterna komma undan med det. Nej, ett skott i pannan ska dom ha! Inte pga eventuell hudfärg eller något sånt, jag är ingen rasist, utan bara att dom är så jäkla irriterande och onödiga med sina "roliga" upptåg. Konstigt att bara dom skrattar?
Menmen, nu ska jag strax gå för att packa, det är nämligen min kära papis helg nu. Och på måndag börjar mitt nya schema med datorkunskap kvart över 8 på morgonen, blää! Men S kommer ju hem på söndag så helgen kan faktiskt få gå lite fort, dessutom ska jag ju vara med Mic imorgon :) Men allra först, nämligen ikväll, är det match! Åkersberga ska få PISK!
Igår på träningen fick jag en boll på låret, en hård passning som kom från andra sidan plan. Det kändes kan jag säga! Dessutom var den så hård att jag fick märken efter mönstret på bollen på låret som fortfarande är kvar + att det börjar bli blått. Fast det gör inte ont, Robin tryckte för att kolla.. Så jag kan erkänna att jag känner mig lite stel i kroppen förutom mitt blåa lår. Nästa jul ska jag träna så jag slipper ha det såhär, kanske..
Idag hade vi vår nya idrottslärare Henrik på gympan. Jag hade honom när jag gick på Svanis i femman men han kom inte ihåg mig, konstigt nog. Som uppvärmning lekte vi mattkull och sen lekte vi en zoolek som var ASROLIG! Vi var 4 stycken i varje lag och varje person skulle vara antingen en giraff, apa, tiger eller elefant. Om Henrik sa elefant så skulle alla elefanter springa runt alla lagen, som en klocka, krypa igenom sina lagkamraters ben och ta en leksak i mitten som var värda olika poäng. Det kanske inte låter så kul men vi esteter är lättroade! Efter det så blev det lite seriösare med medecinboll fys med 9 olika öveningar, hyffsat jobbigt. Sedan visade jag stolt upp mitt "bollmärke" för alla som ville titta! Nejdå, det gjorde inte alls ont! På shmun var vi bara 6-7 stycken så det var ingen ideé att spela något eftersom det var folk borta från båda grupper. Dessutom var de flesta för trötta och sega för att orka spela något. Så vi satt och pratade med Herr Trummagister istället vilket var minst lika roligt! Något som inte alls var lika roligt var att bussen var SMOCKFULL som vanligt.. Jag fick i och för sig sitta ner hela vägen hem men det tog 45 minuter istället för halvtimme. Jag var måttligt road..
Nu sitter jag och tittar på Grammisgalan och äter på en lussebulle, något deprimerad. Nu har nämligen alla våra tomtar åkt tillbaka ner i sina lådor i källaren. Julen är alltså slut och jag tycker att det gick alldeles för fort, som vanligt. Fast det är ju egentligen bara jul i 2½ vecka. Jag tycker att det ska vara som i låten: julen varar ända in till påska.
Idag fick jag vykort från S. Det är inte långt kvar nu! Jag kan knappt bärga mig...
Kom nästan precis hem från träningen, MÖRDARTRÄNINGEN.. För det var fan en riktigt mördarträning. Vi gjorde väl allt vi brukar göra men efter 3 veckor av julskinka, choklad och noll rörelse så tar det helt plötsligt mer. Låt mig säga så här: Jag vad DÖD efter en kvart! Men det var roligt, mucho roligt.. Efteråt så fick jag ta en snackis med my love Sandra innan mitt tåg gick. Jag kommer nämligen fram till VH när det är 25 innan mitt tåg går så S är alltid barmhärtig och väntar med mig. Dessutom gav jag henne mina (väldigt försenade) julklappar. Hon blev glad och det kändes såå bra! Me like my little 40-åring ;)
De sista dagarna av lovet har spenderats på bästa, möjliga sätt när inte S är närvarande. Nämligen med "the cruie", Robin, KP, Elise och Rebban. Lilla Jennis fattades dock tyvärr. Vi kollade på tv, spelade guitarhero, åt, kollade på film, spelade mer guitarhero och hade allmänt roligt heela tiden. Och jag blev överlycklig när jag fick se i alla fall 15 minuter av Victorias Secret fashionshow. Mer blev det inte för att alla satt och gäspade :p
Imorgon är första skoldagen, allvaret börjar, leken är slut. Vilken dag det kommer att bli! Det är den näst längsta, jag går till klockan 4 och måste sen skynda mig hem för att hinna äta innan jag ska på träning klockan 5. Dessutom kommer dagen att börja med en spruta.. Menmen, vi har ju heldag i the musichouse och vad kan vara roligare?
Idag är det lördag och det är 8 dagar kvar till S kommer hem och bara 4 dagar kvar till skolan börjar.. S längtar jag ju till men skolan vet jag inte riktigt. Det är så konstigt, jag brukar längta lite tills skolan ska börja men nu gör jag inte det alls. Har jag blivit normal?
Idag ska jag inte göra någonting! Fast jag har fått lite ångest.. Jag låg nämligen och kollade i den nyanlända HM katalogen igår och fick nästan lust att gå och spy. När man kollar på dessa kvinnors ben så får i alla fall jag lite dåligt samvete. Deras lår är liksom bara en mm större än vaden. Jag är ingen modell jag vet, men vafan! Men som min kloka mor sa i sommras: Amanda, du är för tjock! Eller inte tjock, du vet tjock, för tjock för att vara modellsmal. Tack så mycket madre! :)
Jag läste precis mics blogg och då fick jag också lite dåligt samvete. Här har hon gått upp klockan 4 varje dag nästan hela lovet (?) och vad har jag gjort? INGENTING! Jag som alltid klagar på att jag inte har några pengar eftersom jag inte får mitt studiebidrag. Jag borde kanske få arslet ur vagnen och fixa mig ett jobb istället för att ligga hemma, slappa och äta choklad! Fast å andra sidan, kanske inte..
Imorgon ska jag i alla fall ut och göra någonting, jag ska nämligen träffa vännerna i Sorunda hemma hos R med övernattning och allt! Det ser jag verkligen fram emot :)
Nu har jag fått sms igen av pojken på andra sidan jorden. Ett mms, med en bild som inte alls gör mig avundsjuk! Tagen från deras balkong med utsikt över en hel bukt vid reven som dom ska besöka snart. Solen skiner och havet skiftar i grönt, blått och turkost. Snorkla och kolla på revet och alla färggranna små fiskar skulle i alla fall jag aldrig vilja göra! ;)
Japp, nu är det 2008. Det är nu det blir så jobbigt när man ska skriva årtalet på ett arbete i skolan, man måste komma ihåg att skriva 08 INTE 07! Men man vänjer sig ju alltid efter ett tag.
Nyårsafton var mucho trevlig med ett alldeles för roligt telefonsamtal som toppen på moset. Dom som känner mig vet att jag kan ösa på mycket mat ibland. Men jag tror aldrig att jag har ätit så mycket i hela mitt liv som jag gjorde igår faktiskt. Först en förrätt med vitlöksmarinerade räkor på ett rostbröd med maräng blandat med riven ost på toppen som följdes av lax med kokt potatis och romsås + en varm sås. Vid det här laget är klockan halv 8 och jag tackar gudarna för att jag hade ett par riktigt stretchiga strumpbyxor på mig. Men sen kommer ju chipsskålarna fram och det finns det ju alltid plats för. Vid tolv gick vi ut för att skjuta lite raketer och för den årliga "gott nytt årsskålen". Ingen champagne för mig i år heller, men vänta bara till nästa år! Som en riktig avslutning skulle vi skjuta iväg en riktigt stor raket, och då menar jag verkligen STOR. Men röret som min morfar stoppat ner raketen i var lite för tajt så raketen kom inte iväg utan exploderade på tomten istället. Behöver jag säga att jag blev skiträdd?
Idag har jag fått höra av min käresta från land down under. Lustigt, innan han åkte sa han strängt att jag absolut inte fick messa eller ringa om inte han skulle göra det först för att det kostar så mycket pengar. Och jag skulle inte förvänta mig att höra så mycket från honom heller. Inte på den vägen i alla fall. Men nu på sista tiden verkar han inte bry sig så mycket om kostnaderna så som han har skickat sms. Men jag blir bara glad av att få höra av han. Och snart är det bara en vecka kvar!
Nyårslöften inför 2008 - Hjälpa till mer hemma och inte tjafsa med syrrorna (för att skona mor) - Vara GLAD och positiv - Röra på mig mer - Vara världens bästa flickvän - Aldrig överstiga vikten 65kg Och som man säger varje år, jag ska verkligen försöka hålla dessa. Hur svårt kan det vara? :)
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!